6 tips: Din röst påverkar eleverna

Det är lätt att dra paralleller mellan läraryrket och skådespelarens. Båda står på scen, båda har åskådare och båda för fram ett budskap, till stora delar med hjälp av rösten. Men givet att även läraryrket är ett röstyrke, får lärarrösten till skillnad från skådespelarens ganska lite uppmärksamhet och omvårdnad.

– Eller ingen alls skulle jag säga. Och det har förvånat och fascinerat mig länge, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

– Jag har roat mig med att räkna ihop hur mycket röstträning teaterelever får jämfört med lärarstudenter och de förstnämnda får sammanlagt en termin på heltid. Minst. De blivande lärarna kan vara glada om de får en föreläsning. Ofta berättar lärarstudenter att det här ska de få kommentarer om under VFU:n. Men hur ska man kunna få det när handledaren inte heller vet?  

För faktum är att lärare är den yrkesgrupp där flest uppger att de har problem med rösten utan att vara förkylda. De studier som finns, bland annat en om vilka som sitter i väntrummen på röst- och talmottagningar, visar på detta. En folkhälsoenkät genomförd i Storstockholm visade också på att pedagoger är den yrkesgrupp där flest uppger att de har problem med rösten utan att vara förkylda.

– Pedagoger generellt. Det kan vara förskollärare och fritidspersonal också, säger Viveka Lyberg Åhlander. 

Hon har själv undersökt hur många av lärarna som har problem med rösten.

– När vi frågade hur många som har problem just nu, instämde 13 procent. Frågar man i stället: Har du någon gång haft problem med rösten så att det påverkat din undervisning – då är det mellan 30 och 50 procent som svarar ja. 

Min röst påverkar hur barnen agerar.

Lärare blir trötta i rösten, får ont, blir hesa, måste harkla sig mycket och många har upprepade halsinfektioner. Och man upplever att man inte kan lita på sin röst. 

– Det tycker jag nästan är mest problematiskt, för det gör något med hela ens kommunikation om man aldrig vet hur det kommer ut. 

Ibland stöter man på påståendet att lärarens viktigaste verktyg är just rösten. Viveka Lyberg Åhlander håller med, om hon får lägga till de ickeverbala verktygen som kan vara nog så viktiga för att föra fram ett budskap. 

– Rösten och den icke-verbala kommunikationen, kroppsspråket om man så vill, är de signaler vi skickar budskapet med. 

Du drog parallellen till teaterelever. Förutom att lära sig röstvård kan man tänka sig att de även får lära sig hur man använder rösten för att väcka intresse, skapa uppmärksammahet och så vidare. Skulle lärare också ha nytta av det? 

– O, ja! Att jobba med röstens dynamik är jätteviktigt. Bara detta att förstå att det ger mer pondus om jag låter mörkare. Det reagerar barn på. Det är viktigt att ha den vetskapen, att min röst påverkar hur barnen agerar. Det är till exempel mycket bättre att gå ner i röstläge och tala lugnare än att gå upp i falsett och hojta. Det sparar både din röst och barnens. Och de agerar förmodligen lugnare också.

– Jobbar du medvetet med de effekter du kan få med rösten kan du göra jättemycket, men man måste veta om att man kan det och förstå att rösten har en stark effekt på oss alla.

* * * SEX TIPS – SÅ TAR DU HAND OM RÖSTEN * * *

1) Prata med din arbetsgivare

• Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att arbetsmiljön fungerar. Hur ser ljudmiljön ut? Mycket handlar om rumsakustiken. Är den dålig måste läraren anstränga sig extra för att göra sig hörd. Prata om detta med kollegorna. Är ni fler som upplever problem? Det här är så vanligt att man inte alltid tänker på det, men man skulle aldrig acceptera att alla gick omkring med ont i huvudet på grund av dålig ventilation. 

2) Se över bullernivån i klassrummet

• Bullernivåer i klassrummet är det lärarna själva säger är jobbigast. Här kan man göra en del själv. Hur låter vi i klassen? Det kan låta mycket bara av att eleverna går och hämtar pennor. Det är viktigt att ha en ljudnivå som gör att man slippa överösta en massa onödigt buller. 

3) Tala avspänt 

• Försök att prata med mörk och avspänd röst. Det är inte så lätt alla gånger, framförallt inte om man själv är uppe varv, men försök. Din röst påverkar hur barnen agerar och går du nu ner i röstläge och talar lugnare så spar det både din röst och barnens – och de agerar förmodligen lugnare också. 

4) Ta pauser 

• Lägg in pauser så att rösten får vila. Växla mellan att vara den som drar gruppen och andra aktiviteter där du inte behöver prata lika mycket. Och när du talar, pausa lite mellan meningar, ta en klunk vatten. De här pauserna betyder mycket, även om det bara handlar om mikropauser. Och om man upplever att man har problem med rösten, försök vila rösten på lunchrasten – ta en stund för dig själv. 

5) Förstärk med kroppsspråket och ”använd rummet” 

• Många jobbar med ickeverbala signaler för att förstärka det man säger. Rösten tillsammans med den ickeverbala kommunikationen är de signaler vi använder för att skicka budskapet. Bestäm till exempel, när jag ställer mig här, då ska ni vara tysta och lyssna. Tänk också på att ”använda rummet” genom att fundera på var rösten bäst reflekteras – som med ryggen mot whiteboardtavlan – den hjälper till att få ut rösten, eller vid ett fönster. 

6) Använd ljudutjämningssystem

• Det är ett slags högtalarsystem som förstärker de delar av spektrum där konsonanterna ligger – och gör att läraren får en liten förstärkning av rösten. Det är bra både för lärare och elever. Du kan slappna av lite i rösten och må bra och barnen hör dig oavsett var i klassrummet de sitter.