PIRLS
Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”
Annons
Kommentarer
Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”
Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.
Om PIRLS
PIRLS undersöker fjärdeklassares läsförmåga och deras attityder till läsning.
Sverige har deltagit 2001, 2006, 2011 och 2016.
50 länder deltog 2016.
Svenska elever har en medelpoäng på 555 poäng, snittet för EU- och OECD-länderna är 539 poäng.
I Sverige skiljer det 15 poäng mellan flickors och pojkars resultat.
Mellan gruppen ”elever med högre grad av hemresurser” och ”elever med lägre grad av hemresurser” skiljer det 44 poäng.
Barbro Westlund är upprymd efter att ha tagit del av resultatet i PIRLS 2016, där svenska elever återigen placerar sig i OECD-toppen vad gäller läsförmåga, efter ett decennium av kräftgång.
– Jag tycker verkligen att det är lärarnas och elevernas dag idag. Äntligen får svenska lärare känna sig stolta! Jag brukar inleda varje föreläsning med att säga att jag är en stolt lärare, men idag är jag extra stolt, säger hon till Skolvärlden.
Hon menar att det inte går att peka ut en enskild faktor som ligger bakom uppsvinget, men tror att PISA-chocken 2012 och debatten om skolan och vikten av läsning som gått varm sedan dess bidragit.
– Det är säkert en mängd faktorer som samverkat till detta. Det är viktigt att inte en intressent tar åt sig äran. Läslyftet har ännu inte gett de effekter som det kommer att göra på sikt. Det är inte heller så att vi kan sätta oss tillrätta och säga att allting är löst, men vi är på rätt väg. Men nu är det att gå vidare, och minska klyftorna som finns.
Klyftorna mellan socioekonomiskt gynnade och mindre gynnade elever, samt mellan flickor och pojkar, oroar även utbildningsminister Gustav Fridolin (Mp).
– Det är den tydliga varningsklockan i dagens resultat. Skillnaden mellan svaga och starka resurser hemifrån är så stor som ett helt läsårs lärande enligt Skolverket. Den ojämlikheten riskerar att bryta den positiva utvecklingen vi ser nu. Det krävs fortsatta investeringar i jämlikhet, säger han till Skolvärlden.
Samtidigt vill han uppmärksamma det fina helhetsresultatet.
– Skolfrågan har fått ökad vikt och Sverige har gjort en kraftansträngning de senaste åren. Men grundorsaken är lärare och elevers hårda jobb. Det är de som ska sträcka extra på sig idag, säger han.
Moderaternas skolpolitiska talesperson Erik Bengtzboe är inne på samma linje:
– Det är riktigt oroväckande att vi fortfarande inte lyckats med det kompensatoriska uppdraget i skolan. När det brister är det de elever som har de sämsta egna förutsättningarna som drabbas. Men det viktiga nu är att vi fått en tydlig återkoppling att svensk skola är på rätt väg. Svensk skola är bättre än de krisrapporter vi ofta hör, och svenska lärare har all anledning att vara stolta, säger han till Skolvärlden.
Barbro Westlund pekar på en extra svårighet inför nästa vända av PIRLS:
– Inför nästa mätning har vi våra utmaningar med de nyanlända, som inte finns med på samma sätt i den här mätningen, säger Barbro Westlund. Men här och nu önskar jag att jag stod med andra lärare och firade!