beo_caroline

Caroline Dyrefors Grufman är Barn- och elevombud.

#MeToo

BEO: Vi vill utreda sexuella trakasserier i skolan

Elever som utsätts för sexuella trakasserier i skolan går miste om upprättelse och skadestånd när det faller mellan stolarna.

Barn- och elevombudet (BEO) vill ta över uppdraget från Diskrimineringsombudsmannen (DO) att utreda sexuella trakasserier i skolan. DO utreder långt färre fall, och har inte samma möjlighet att sätta press på huvudmännen eller utkräva skadestånd. Det leder till att utsatta i många fall inte får sin sak prövad, och blir utan ersättning. Därför vill BEO Caroline Dyrefors Grufman nu ändra på ansvarsfördelningen.

– De som drabbats, och de föräldrar och vårdnadshavare som anmäler, efterfrågar att det ska ställas krav på huvudmannen att åtgärda problemet, och att eleven ska få upprättelse. Det är fruktansvärt jobbigt för dem när vi måste förklara att vi inte kan göra någonting, säger hon.

Bakgrunden till problemet är den juridiska uppdelning som säger att BEO ska utreda kränkningar som inte är diskriminerande. Diskriminerande kränkningar hanteras istället av DO, och dit räknas sexuella trakasserier. I praktiken innebär det att om BEO får in en anmälan om att en tjej blivit kallad för både ”äckel” och ”hora”, så skickas ”hora”-kommentaren vidare till DO som ett separat ärende. Men eftersom DO inte tar upp enskilda fall är risken stor att den delen av kränkningen aldrig reds ut.

 – Ofta är det så att vi får in en anmälan som delvis hamnar under sexuella trakasserier, Och antalet sexuella trakasserier som anmäls till oss ökar, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Från DO:s håll menar man att det kan finnas anledning att inte peka ut barn som medvetna förövare bakom sexuella handlingar, och att det kan vara ett skäl för dem att inte ta sådana ärenden till domstol. Skulle fallen hamna hos BEO istället skulle den principen inte ändras.

– På Barn och Elev-ombudet pekar vi inte ur några förövare, utan det vi gör är att vi yrkar på skadestånd från huvudmannen om de inte uppfyller kraven på en säker skolgång. Sen är det naturligtvis viktigt att komma ihåg att det går att jobba med de här problemen även utan vår inblandning, skolorna har ju en skyldighet enligt lag att förebygga trakasserier.

Även utbildningsminister Gustaf Fridolin är skeptisk till dagens uppdelning, och ett förslag från regeringen om ändring är ute på remiss. Planen är att förändringen ska genomföras vid halvårsskiftet 2018.

– Jag vågar inte sia om att det går igenom, men det är förstås min förhoppning. Ur elevens synpunkt är väldigt brådskande, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm