”De drar undan mattan för hela analysen”

I mitt inlägg lyfte jag ett par övergripande frågor samt några detaljer. I sin replik väljer Sahlgren och Sanandaij att kommentera några av dem.

Vad gäller om metoden finns beskriven så finns det ingen metoddel i rapporten utan bara, som de skriver, fotnoter där de går in på en del detaljer men inte till exempel det som de nu skriver i sin replik; vilket program de använt.

Vad gäller kollegagranskningen så säger de att den har granskats av en docent vilken torde vara Henrik Jordahl som man tackar i slutet av rapporten. Men på vilket sätt? Hur vet vi att man tog kritiken på allvar? Det är fortfarande en på eget bevåg publicerad rapport.

Och då kommer vi tillbaka till den pudelns kärna som författarna inte alls kommenterar, nämligen sin egen tydliga hemvist inom en tankesmedja som tror på och verkar för mer marknadslösningar, vilket jag redogjorde för i mitt blogginlägg.

Varför tjatar jag om detta? Jo, för att det syns och återkommer också här i deras avslutning där de skriver ”Vår studie stödjer också tidigare nationalekonomisk forskning som finner att friskolorna på systemnivå om något har bidragit till att minska fallet i Timss (en annan internationell jämförelse över skolresultat). Vill vi verkligen förbättra skolan måste vi faktiskt börja ta till oss den kvantitativa forskningen på området.”

Och här blir det problematiskt. De uttrycker det som att det finns en tydlig sådan signal i kvantitativ forskning, något som andra forskare och andra analyser inte alls visar. Det problematiska med detta är också att de gör det till en fråga om huruvida friskolor eller kommunala skolor är bättre. Det många svenska och internationella bedömare är överens om är det svenska skolsystemets fall i kunskaper och problematiska styrning. Inte huruvida den ena aktören eller andra är bättre. Det är bara intressant ur en marknadsföringssynvinkel men inte ur samhällets synvinkel i stort.

Vilket avslutningsvis för mig till det som är replikens stora problem. De kommenterar inte det faktum att urvalet av friskolor i PISA inte verkar vara representativt, vilket drar undan mattan för hela analysen i mina ögon.

Jag tycker också att de kommunala skolor som trots ett dysfunktionellt system och ofta otillräckliga resurser arbetar på med de elever som blivit bortvalda i vårt extrema marknadssystem förtjänar bättre än en konsekvent smutskastning från marknadslobbyister. 

Per Kornhall