Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”
Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet.
* Det behövs fler särskilda undervisningsgrupper i svensk grundskola, för elever med inlärningssvårigheter och elever som är utåtagerande.
* Fler behöver gå ett extra år i grundskolan. Detta bör ske så tidigt som möjligt i skolan. Elever som inte når de mest centrala målen på nationella proven i årskurs 3, bör i normalfallet gå ett extra år på lågstadiet.
* Det behövs också specialskolor och resursskolor för elever med de allra största svårigheterna, till exempel omfattande funktionshinder. Det är en given utgångspunkt att såväl särskolan som specialskolan ska vara kvar som egna skolformer.
* Sverige behöver fler speciallärare. Vi bör inom tio år komma upp i Finlands nivå, vilket betyder att vi behöver dubblera antalet som examineras varje år från ungefär 800 till 1 600. De nya speciallärarna ska i första hand utbildas för låg- och mellanstadiet.
Under Liberalernas riksmöte i Västerås i helgen presenterade den förre utbildningsministern Jan Björklund en rad förslag för skolan, förslag som han utförligt beskriver i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Liberalerna vill reformera synen på elever med inlärningssvårigheter och Jan Björklund att starkt kritisk till inkluderingstanken som han menar gått för långt.
”Tanken var i grunden god; självklart ska barn så långt det är möjligt gå gemensamt i en klass, men inkluderingstanken kom att gå för långt och slå hårdast mot dem som har det svårast.”, skriver han och drar följande slutsats.
”Jämlikhet kan inte vara att alla barn till varje pris ska undervisas i ett och samma klassrum. Jämlikhet är att alla barn får med sig kunskap från skolan.”
Sara Svanlund är 2:e vice förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund och hon håller med Jan Björklund om att inkluderingstanken inte fungerar fullt ut.
– Det finns undersökningar som visar att inkludering av alla i ett klassrum kan stimulera eleverna till positiva resultat men med förutsättning att man tillför resurser. Lärarna behöver dessutom förutsättningar att individuellt anpassa undervisningen. Det vi upplever är att man har inkluderat eleverna och sen låtit lärarna lösa problematiken utan att tillföra det stöd och de resurser som behövs. Det upplevs från lärarnas sida mer som besparing, säger hon och tillägger.
– Ska inkludering lyckas måste det finnas resurser. Man behöver mindre klasser och extra personal men inte ens då passar det till precis alla elever. Vissa elever kommer alltid behöva mindre undervisningsgrupper och vara lite åtskilt.
Jan Björklund för också fram tanken att elever som inte når de mest centrala målen på de nationella proven i trean, bör läsa ett extra år på lågstadiet, som regel. Om en rektor trots ett underkänt resultat skickar en elever vidare till nästa årskurs måste rektor kunna motivera detta.
Det tycker dock Sara Svanlund inte är någon bra idé.
– Då tycker jag att det är bättre att man tillför resurser så tidigt som möjligt. Att gå om kan vara stigmatiserande för eleven. Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet.
Bakgrunden till Liberalernas förslag är det faktum att många elever inte blir behöriga till gymnasiet.
Det är trots allt många som inte klara grundskolan? Vilka åtgärder är viktigast för Lärarnas Riksförbund?
– Resurser är det vi pratar om hela tiden. Mindre klasser, fler speciallärare och tidigt stöd. Ofta sätter man in resurserna för sent, efter betygen i sexan och sjuan och då har man inte många år på sig att hämta upp det som saknas. Det måste sättas in mer stöd i tid.