Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

Skolvärlden har tidigare skrivit om Metoo i undervisningen, machokulturen i skolan och det fackliga uppropet #InteFörhandlingsbart som protesterar mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor.

Den världsomfattande #metoo-rörelsen har nu även nått den svenska grundskolans korridorer. 1 700 elever från grundskolan och gymnasiet, och även före detta elever, deltar i uppropet #tystiklassen. Eleverna vittnar och delar med sig om att de har upplevt sexuella trakasserier och övergrepp i skolan.

Eleverna har samlats genom sociala medier och mejllistor, och delat hundratals berättelser som tar upp händelser från förskoleklass och framåt. Initiativtagare till #tystiklassen är Julia-Desirée Obitian, 22, och Disa Horner, 17, från Växjö.

– När jag suttit och läst igenom allt vi fått in har jag blivit äcklad och chockerad å ena sidan, men å andra sidan förvånad över hur lite jag förvånas. Det är så mycket som jag känner igen och har sett omkring mig, jag också, säger Disa Horner till DN.

Elevernas historier handlar om allt från flickor som blivit sexuellt trakasserade av klasskamrater, lärare som tryckt upp elever mot väggen, och barn som blivit våldtagna på skoltoaletter.

Malin Appeltofft är lärare i svenska, engelska och teater på Blommensbergsskolan i Stockholm. Hon började att arbeta med Metoo i klassrummet redan när de första uppropen började eka. Hon tycker att det är dags att alla inom skolans värld börjar agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

– Det är hög tid i hela samhället, för skolan är en spegling av samhället. Det är fruktansvärt att elever ska utsättas, både av andra elever men också av lärare och vuxna människor i skolan. Det får bara inte hända. Det är så otroligt viktigt att vi lyfta sådana här saker i skolan eftersom vi ändå har ungdomarna i skolan och det är en plats där vi verkligen har möjlighet att lyfta det. Det ska ingå i utbildningen, säger hon.

– Jag tycker att vi märker på elevernas attityder i skolan. Att de till exempel är väldigt vana vid porr som är kvinnofientligt. Det är någonting som vi bör ta upp i skolan för att ge en mer nyanserad bild. Men det är svårt att veta var man ska börja och ta tag i det. Men det ska ingå i vårt uppdrag.

Tycker du att man borde undervisa om jämställdhet i tidigare årskurser?

– Allas lika värde ska genomsyra skolans verksamhet hela tiden. Men man kan inte bara säga att alla är lika värda, utan man måste jobba aktivt med det. Jag tycker det ska in tidigare, säger Malin Appeltofft.

Många skolor påstår att man redan jobbar mycket med värdegrundsarbete. Men har man missat att prata om sexuella trakasserier?

– Det tror jag. Jag tror att det är på grund av att det är obekvämt för lärarna och att man inte riktigt vet hur man ska göra. Jag tror inte att vi lärare har fått någon utbildning i det. Vi behöver hjälp där.

Hur kommer det sig att lärare och rektorer inte har reagerat?

– Jag tror att man ser och märker saker, men att vi faktiskt är så hjärntvättade och vana vid att det är så här det ser ut. Nu när alla de här historierna kommer upp så märker vi att det genomsyrar hela samhället. Både som elev och som personal på en skola så är det skambelagt att man inte har ord för att beskriva och lyfta de här problemen.

Hur jobbar man som lärare med detta?

– Jag tror att man ska regelbundet ha lektioner som berör sådana här saker som gör att vi får ett språk, att vi får referensramar och skapar oss någonting att förhålla oss till. Så att det blir lättare att identifiera och ta upp det i klassrummet.

Hur många lärare i landet tror du arbetar med metoo i undervisningen?

– Jag tror inte att det är så många. Jag tror inte heller att rektorer är tydliga med att det tycker att det är viktigt. Då kanske man som lärare känner att: ”nu har jag allt annat i min planering som är viktigt, jag har inte tid att göra allt annat.” Skolledningarna borde ta sitt ansvar för det här och säga att det här är jätteviktigt och haka på, säger hon.

Utbildningsminister Gustav Fridolin har reagerat starkt mot uppropet #tystiklassen, och säger att regeringen planerar en lagändring för att komma till rätta med sexuella trakasserier i svensk skola.

– Det är vedervärdigt att unga människor ska behöva vara med om den här typen av övergrepp. På den plats där man ska vara trygg, och där så mycket av ens förväntningar på framtiden, och kulturen mellan tjejer och killar sätts, säger han till DN.

Enligt ministern behövs det även nya skrivningar i läroplanen som ska bidra till att skyddet förstärks. Det är en lösning som Malin Appeltofft tror på.

–  Det kanske ska stå i läroplanen. Vi ska ju uppfostra våra elever till demokratiska medborgare och som ska kunna verka i en demokrati. Om det framförallt är kvinnor som under hela sitt liv är vana vid att bli sexualiserade och sexuellt trakasserade så inte det någon bra demokrati tycker jag. Men jag tror framförallt att lärare behöver utbildningen och handfasta tips och råd hur man gör, säger hon.