Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökningen visar bland annat att kommuner som saknar en utbredd centralstödsfunktion inte tar hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i samma utsträckning som kommuner med en fungerande centraliserad elevhälsa. I resultaten framgår också att tillgången till resurser ser olika ut från kommun till kommun.

Anna Eva Hallin är forskare inom språkstörningar på Enheten för logopedi vid Karolinska Institutet och har arbetat med elever med språk- läs- och skrivsvårigheter i elva år. Hon uppskattar att man uppmärksammar problemet. 

– Jag tycker att det är jättebra att undersökningen har gjorts, den pekar på de brister som jag känt av länge. Att så många skolor lyfter behovet av kompetensen kring just språkstörning ser jag också som oerhört positivt, säger hon. 

Antalet elever med språkstörningar beräknas vara omkring sex till åtta procent och dessa elever tenderar att falla mellan stolarna, säger Anna Eva Hallin. 

– Språkstörning som funktionsnedsättning ges inte samma uppmärksamhet som mer välkända funktionsnedsättningar som innefattar beteendesvårigheter. Språkstörning förekommer dessutom ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar. Det är mer fokus på beteende i skolan, och svårare att upptäcka och förstå vad språkliga svårigheter innebär – det ser jag när jag är ute och föreläser och handleder på skolor. 

Vidare berättar hon att det är viktigt att skolorna ser över sina metoder och fokuserar på att införa strukturerade insatser.

– Det kommer alltid finnas elever som är i behov av språkligt stöd därför är det viktigt att arbetet med dessa elever organiseras på ett bättre sätt vilket SPSM:s undersökning visade. Jag håller med slutsatserna att kartläggning och utredning av elever fungerar relativt väl, även om variationen är stor. Men få till en tillgänglig lärmiljö i alla ämnen och omsätta teori till praktik på ett strukturerat sätt är svårare, och mer stöd behövs generellt.

– Samarbete mellan professioner i och utanför elevhälsan, inklusive logoped, och att se till att arbete följs upp på ett bra sätt är centralt. Men att samarbeta och ändra arbetssätt tar tid, och tid är pengar, så i slutändan blir det också en ekonomisk fråga. 

Fredrik Malmberg, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, berättar om bakgrunden till att man gjorde undersökningen: 

– Vi gjorde den eftersom vi ville se hur situationen såg ut i skolsverige. Elever med språkstörningar är en grupp som har svårt att nå måluppfyllelsen. Det är vår roll att vara ett stöd till skolorna så att undervisningen fungerar på ett bra sätt för eleverna, säger han till Skolvärlden.

Han säger att några av resultaten var bekymmersamma.

– Det är ledsamt att se att flera skolhuvudmän beskriver att elever med den här problematiken når målen i begränsad omfattning. Vi från SPSM ser att vi måste öka våra ansträngningar för att nå fram till de skolor som är i stort behov. Framöver kommer vi satsa på att nå ut bredare bland annat genom webbaserad kompetensutveckling för lärare. Ambitionen är att komma så nära klassrummet som möjligt. 

– Det är viktigt att alla som arbetar i skolan får kunskap om språkstörning så att vi kan få en likvärdighet i hela landet.