sarbegavade

Lanny 8 år och Hanna 13 år.

| Foto: Alexander Vannevik
Debatt 

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Brainchild

Lanny och Hanna föreläste under rubriken: ”Detta önskar vi att lärare visste om särskild begåvning” vid konferensen Brainchild

Öppet brev till utbildningsministern.

Hej Gustav Fridolin!

Har du hört talas om särskilt begåvade eller högbegåvade elever? Det är vi som har en högre inlärningshastighet än genomsnittet. Vi är 2–5 procent av alla elever i hela Sverige – cirka 200 000 barn.

Vet du Gustav, att i många andra länder får särskilt begåvade elever anpassad undervisning på det sätt de behöver? I Sverige får vi inte det (bara vissa som har tur) och vi förstår inte varför!?

Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla. Vissa lider svårt av intellektuell understimulans och drabbas av depression, beteendeproblematik, förlorad tilltro till vuxenvärlden, tvångstankar och tvångsbeteenden, och till och med självmordstankar. För att de inte får lära sig på det sätt som de behöver.

Vi har samlat in några barns tankar om sin skolgång och vi vill gärna att du läser dem så att du förstår hur de mår i skolan.

”Jag har så mycket jag måste lära mig innan jag hamnar i jorden. Så berätta för mig.” 5-åring.

”Jag lär mig ingenting. Det är som att jag har flyttat från ett dagis till ett annat.” Elev 5 år i F-2 klass.

”Skolan är som ett fängelse. Jag önskar jag vore en fågel och kunde flyga bort från allt.” Anonym elev.

”Hej skolministern. Jag vill så gärna ha svårare saker i skolan. Jag gråter väldigt mycket när jag ska dit. Jag vill så gärna trivas i skolan. Det är så himla jobbigt att gå dit. Jag får nästan bara räkna jättelätta saker, och läsa för lätta saker också. Kan du snälla skolministern göra så att jag får lära mig mer i skolan, det har inte funkat på ett helt år. Jag klagar i skolan men mina fröknar lyssnar inte för de har mer lust att hjälpa andra som har svårt för saker än mig. De förstår inte hur mycket jag kan – till exempel 5879+4198, istället får jag räkna typ 8+3 innan jag får göra svårare saker.” Tuva snart 7 år i årskurs 1.

”Skolan är som en tjock vägg som man måste pressa sig igenom och jag fastnar i mitten.” Anonym mellanstadieelev.

”Jag anser att det nuvarande skolsystemet inte fungerar. Vi särskilt begåvade blir inte intellektuellt stimulerade. Jag tror att den svenska utbildningen skulle bli otroligt bra om vi delade upp eleverna i olika grupper i olika ämnen. Då skulle vi bli intellektuellt stimulerade.” Zoi, 10 år.

”Jag passade inte in i fyran och nu passar jag inte in i sjuan heller. Jag passar inte in någonstans!” Elev som flyttat från årskurs fyra direkt till årskurs sju och sedan blev sjukskriven på grund av utmattningssyndrom/uttråkningssyndrom.

”Det går så fruktansvärt långsamt på mattelektionerna, jag är klar efter två minuter men vi ska hålla på med samma tal i 20 minuter och jag får bara sitta och vänta och vänta och vänta. Jag orkar inte leva då.” Elev, 10 år.
 

”Det har varit så här tråkigt i fyra år, jag hatar mitt liv, jag orkar inte mer!” Elev, 10 år.

”Jag vill lära mig något i skolan! Inte bara sitta där och slösa bort mitt liv.” Arvid, 13 år.

”Ända sedan i fjärde klass har jag suttit i väntrummet och nu har jag bara kommit till ett nytt väntrum.” Elev som hade stora förväntningar på gymnasiet men som efter några veckor gick in i en djup depression.

 

”Varför måste dom ge mig så uppstyrda uppgifter? Ge mig bara EN uppgift: forska om atomer – då kommer dom få veta allt om atomer och mycket mer.” Anonym elev

”Varför ska klasserna delas in efter ålder? Borde det inte vara vad man behöver lära sig som bestämmer vilka som samlas i samma rum?” Anonym elev

”Varför har man inte en skola där alla elever gör nån slags test inför varje termin och sen går med dem som ligger ungefär lika i de olika ämnena? Man kanske vill plugga mer eller behöver mindre tid eller är olika snabb i olika ämnen, så jag förstår inte varför alla ska vara i samma grupp år efter år.” Elev, 12 år.

 

Förälder till särskilt begåvad elev
Det är ett omöjligt uppdrag som åläggs pedagogerna, vissa lyckas ändå få till det bättre än andra. I min mellansons klass med 27 elever i årskurs 2 hålls det enstaka halvklasstimmar med obehörig fritidspersonal då läraren måste förbereda och efterarbeta bådas lektioner.

De har tre nyanlända som ej kan svenska språket. En elev har Downs syndrom med en outbildad personalresurs vilket innebär att läraren måste planera en helt annan undervisning för detta barn som är nästan helt utan språk. Sedan är det barn med en massa olika behov som ligger på olika nivåer. En dag när jag är i skolan ser jag läraren tvätta golvet på toaletten på rasten. Läraren berättar att han måste ta av sin förberedelsetid att torka golvet då vaktmästare saknas och något barn hällt vatten över golvet.

Pedagogens uppdrag är omöjligt! Dessutom ska pedagogerna dokumentera, redovisa alla förseningar över 1 minut centralt, olika planer ska hela tiden göras osv. Jag är fascinerad över att det finns pedagoger fortfarande som inte är utbrända eller jobbar i en annan bransch. Hjältar är ni! Hör ni det alla pedagoger! Jag ser att ni kämpar och ändå vill mitt barn dö för skolan fungerar så uselt för honom.

 

Lanny 8 år, Hanna 13 år och särskilt begåvade elever från hela Sverige och deras föräldrar som samlats genom sociala medier

Brevet överlämnades till personal på utbildningsdepartementet fredagen den 1 december.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm