syv_enkat
Syv

Enkät: Så ser syv på yrket

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1?
Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget. Här är deras svar.

Maria Forsell, studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Det är att få träffa så mycket människor och att få kunna hjälpa till, och känna att man har någon betydelse.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Det beror nog lite på var man jobbar någonstans, tror jag. Studievägledaruppdraget ser väldigt olika ut beroende på vilken arbetsplats man arbetar på. Är man på grundskolan, gymnasiet eller som jag jobbar ju på universitet. Det ser väldigt olika ut. Men tid, gemensamt engagemang från alla och samarbete med lärare och andra på skolorna.

Hur ser du på obligatorisk prao?

– Det tror jag är bra. Men återigen tror jag att det handlar om att man har jobbat med det innan. Jag tror inte bara på att vara ute i två veckor om man inte förarbetar och efterarbetar, för då tror jag inte att det ger effekt. Men gör man det arbetet innan och efter blir det ett vidgat perspektiv.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det vore absolut bra. Utifrån där jag sitter nu och där jag jobbat tidigare så är det någonting man måste jobba mycket tydligare med. Där måste samarbetet med lärare och ämneslärare bli mycket tydligare. Det är bra att få in det i tidigare ålder. Man märker att barn och ungdomar ganska tidigt skapar roller och skärmar av sig från vad man kan och inte kan. Därför tror jag att det är viktigt att det finns från början, inta att man ska veta vad man ska bli men att man får mycket kunskap om olika yrken och få känna delaktighet. Att det finns en vits att man går i skolan.

 Kristina Modén, Studie- och yrkesvägledare på Grändbyskolan i Uppsala.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Jag skulle säga att det är att vara med på en ung människas utveckling till vuxen- och arbetsliv.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Det finns någonting som heter studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse och i vid bemärkelse. Det jobb som jag gör handlar om studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse, och det här med vid bemärkelse är hela skolans ansvar – och det behöver stärkas. Men jag har inte något konkret vad man ska göra, men det behövs verkligen stärkas. För jag jobbar på en grundskola, och när jag träffar elever i årskurs 9 ska vi på något vis knyta ihop säcken för deras val till gymnasiet. Den säcken är ganska mager. Eleverna behöver bland annat få hjälp med att se sig själva och de behöver veta mycket mer om yrkesliv och arbetsliv.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det skulle vara väldigt positivt. I läroplaner står det att är skolans ansvar från årskurs 1. Skolans uppdrag är att motverka traditionella val när det gäller, kön, etnicitet och socioekonomiskt. Det behöver man börja med väldigt tidigt. Då tänker jag också att yngre barn är nyfikna och öppna, sedan kommer de till högstadiet och blir tonåringar och går in i ett annat stadie. Den öppenheten är viktig. Det är ett långsiktigt arbete om man ska motverka kända mönster.

 Ronny Hemmingsson, praktiserar som studie- och yrkesvägledare.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Ingen dag är den andra lik, man aldrig vad som väntar en och vad man kommer att prata om med eleverna. Den enskilda vägledningen och samtalen är så varierade och spännande.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Jag håller med Kristina. Vi har diskuterat mycket om vem som egentligen gör vad. Jag tycker att vi ska samarbeta mer om vad som görs. Så att man inte tar på sig för mycket i den här vida bemärkelsen. Man ska akta sig för vad man tar på sig så att man gör något som inte hör till vår yrkesroll. Man måste vara tydlig med den gränsen.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det vore bra. För då blir det ett naturligt tänk kring det hela. Så att eleverna inte kommer i årskurs nio och inte vet vad vilka yrken som finns och så vidare. Det tror jag är det viktigaste kring yrken, men också valkunskap om hur man gör ett val.

 Sebastian Andersson, studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

Vad är det bästa med att vara studie- och yrkesvägledare?

– Det bästa med att vara syv är att hjälpa folk, inte att berätta för eleverna vad de ska göra utan att hitta rätt själva. Utifrån deras tidigare erfarenheter, saker de kanske inte vet när de kommer in men som de kan lära sig själv. Mycket av yrket bygger ju inte kring hur jag ska säga åt någon vad de ska göra – utan det är vi tillsammans som ska hitta vad som är bra för just dig.

Vad behövs för att stärka syv i svensk skola?

– Jag har inte varit aktiv syv särskilt länge, jag exade för mindre än ett år sedan faktiskt. Men vad jag kan uppmärksamma är att vi har väldigt lite utrymme i undervisningen, vilket nog skulle behövas mer. Arbetsmarknadskunskapen i skolan är mer behövlig än någonsin. Med tanke på att allt för ofta så faller det mellan stolarna, det blir inte kopplat till de individuella ämnena som det står att det ska kopplas. Det sköts helt klart inte. Det är för mycket upp till individuella lärare hur glada och engagerade de är att koppla arbetsmarknaden till ämnet. Sedan att stärka syv-rollen är kopplat till de praktiska sakerna, man måste faktiskt satsa mer på syv-yrket. Eventuellt borde det också vara ett legitimationsyrke, precis som lärare har.

Vore det önskvärt med syv från årskurs 1 i grundskolan?

– Det är mycket behövligt. Det ställer dock höga krav på utbildningen till studie- och yrkesvägledare, med tanke på att just nu så är det ett oerhört fokus på grundskolans senare del och gymnasieskolan. Man talar väldigt gott om att ha studie- och yrkesvägledare i tidigare åldrar, men det förbereds inte riktigt på samma sätt skulle jag säga. Det ställer många krav.

Hur ser du på obligatorisk prao?

– Obligatorisk prao är positivt. Det är viktigt att man ska ut och få en arbetsmarknadsanknytning. Kanske inte till något man vill jobba med i framtiden, men just att man får testa. Även en negativ erfarenhet är en erfarenhet – och alla erfarenheter har ett värde. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm