jerez_roman_fryksten

Andrés Jerez, LR:s koncernombud på Academedia, Jessica Fryksten, LR:s föreningsombud inom Internationella engelska skolan och Nicklas Román, LR:s föreningsombud på Kunskapsskolan.

| Foto: Julia Sjöberg
Friskolor

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Enligt Andrés Jerez går det att se vissa paralleller mellan en hur del skolföretag agerar och en världsberömd snabbmatskedja.

– Framför allt inom gymnasiet har det spridit sig ett McDonald’s-tänk. Under de senaste två åren har fokus på produktiviteten fullständigt exploderat. Det har tagits in konsulter som med hjälp av Excelmatriser räknar fram hur verksamheten ska kunna effektiviseras. Det klockas, räknas minuter och elever per lärare.

Varför gör man så?

– Företagen kan inte öka marginalerna genom att betala för låga löner, för då vill inga lärare arbeta där. I stället försöker man effektivisera verksamheten. Det enda sättet att göra lärarna mer effektiva är att se till att de undervisar fler elever, vilket ökar stressen och försämrar såväl undervisningens kvalitet som lärarnas arbetsmiljö.

– Ett bra exempel gäller moderna språk, till exempel spanska och franska. Om inte studiegrupperna är fulla händer det allt oftare att elever som befinner sig på helt olika nivåer, till exempel årskurs ett och två, får samläsa. Då kan skolan utnyttja såväl klassrum som lärare maximalt. Tyvärr blir studieresultaten därefter.

Mer och mer i skolans värld styrs av Excelmatriser.

Andrés Jerez berättar att många lärare känner sig alltmer frustrerade.

– Det är en siffra i ett Exceldokument som slutligen avgör om läraren har för mycket, för lite eller lagom att göra, inte vilka eleverna är eller vilka behov de har.

Om en klass eller studiegrupp inte fylls med tillräckligt många elever är det, enligt Andrés Jerez, inte ovanligt att läraren får ta hand om ytterligare någon eller några undervisningsgrupper med resultatet att arbetstiden förlängs.

– Eller så kan det bli tvärtom. Saknas det några elever kan en tjänst plötsligt minskas från exempelvis 100 procent till 86 procent. Ibland uppstår helt absurda situationer. Det händer att jag i arbetsbristförhandlingar diskuterar om en tjänst ska minskas med några enstaka procent. Det är som om vi förhandlade om att öka eller minska antalet minuter vid bandet.

– Mer och mer i skolans värld styrs av Excelmatriser. Trots att det inte har någonting att göra med vare sig utbildning eller bildning, är det ett synsätt som sprids från skolföretag till skolföretag. 

Vad tycker du om det?

– Det är ovärdigt och en kränkning mot professionen att räkna och värdera lärarnas undervisning på det sättet. Men det finns samtidigt en logik i det. Företagen vill tjäna pengar och lönekostnaden är den största kostnaden, säger Andrés Jerez.

Under de senaste fem åren har Academedia haft ett rörelseresultat på drygt 2,7 miljarder kronor.

– Enligt min erfarenhet pratas det bland personalen om företagets vinster framför allt i samband med löne- och arbetsmiljödiskussioner.

Andrés Jerez berättar att Academedias lärare i genomsnitt tjänar som sina kommunalt anställda kollegor. 

– Bland lärare över 45 år handlar det dock om rejäla skillnader, åtminstone ett par tusen kronor mindre i månaden.

Företagets primära mål är att ha en avkastning på 6–8 procent.

– Till detta ska läggas att varje enhet ska kunna leverera överskott. Det har gjort att det sägs upp lärare på enheter som förlorar elever och därmed inte håller sina budgetar, samtidigt som företaget som helhet går med jättevinst. Jag tycker att man ofta tänker väldigt kortsiktigt.

– När det sägs upp lärare sjunker kvaliteten och man riskerar att förlora ytterligare elever. I stället borde man försöka locka till sig fler elever genom att öka kvaliteten, säger Andrés Jerez.

En del kan säkert känna sig pressade.

Jessica Fryksten är LR:s föreningsombud inom Internationella engelska skolan, sitter i bolagets styrelse som arbetstagarrepresentant och undervisar i historia, religion, samhällskunskap och geografi på Internationella engelska skolan i Gävle. 

Hon berättar att frågan om företagets vinster framför allt diskuteras bland personalen när det är dags för löneförhandlingar.

– Då kan det bli en diskussion om vart vinsterna ska ta vägen, om de ska gå till aktieägarna, lärarna eller eleverna.  

Märks det i den dagliga verksamheten att skolan är vinstdrivande?

– Jag tror inte det, även om en del lärare säkert kan känna sig pressade av att arbeta i ett vinstdrivande företag i stället för i en kommun. Mycket avgörs av vem som är rektor på den enskilda skolan. 

– Ledarskapet för skolan betyder nog mer än om det är exempelvis en kommunal eller en vinstdrivande skola som man arbetar på.

Vi kan ha lite lägre lärartäthet än andra skolor.

Till skillnad mot Internationella engelska skolan har inte Kunskapsskolan, som ägs av familjen Emilsson, hittills delat ut delar av överskottet till aktieägarna.

– Vinsterna har bland annat använts till att öppna nya skolor och för olika satsningar i redan befintliga skolor.  Koncernen är ekonomiskt stabil, vilket känns tryggt, säger LR:s föreningsombud Nicklas Román som undervisar i svenska på Kunskapsskolan i Nacka.

Han berättar att lärarna inom Kunskapsskolan i genomsnitt tjänar ungefär som sina kommunalt anställda kollegor.

– Även om vår arbetsmodell gör att vi kan ha lite lägre lärartäthet än andra skolor, tycker var femte lärare att arbetsbelastningen är för hög. På vissa skolor är det så många som 50 procent som tycker så, medan det på andra skolor kan vara nästan noll. 

Vad säger arbetsgivaren?

– Detta är en fråga som vi driver hårt från fackligt håll. Min bild är att man på central nivå försöker förändra och göra rätt, men att genomförandet på skolorna ibland inte lyckas nå fram till visionen.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm