Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Från och med i höst måste alla mellanstadieskolor kunna erbjuda sjätteklassare undervisning i moderna språk. Men enligt en undersökning gjord av Ekot finns det en stor brist på behöriga lärare i ämnet vilket skapar problem i flera av landets kommuner. Av de 161 kommuner som svarat i undersökningen uppger två tredjedelar att de saknar behöriga lärare till alla språkklasser. 

I Sala har de mindre skolorna blivit tvungna att komma på innovativa lösningar för att kunna erbjuda språkundervisning. De har därför sökt dispens för att köpa tjänster som erbjuder fjärrundervisning av moderna språk. 

Åsa Eriksson, kommunombud för LR i Sala, berättar att fjärrundervisning var det enda alternativet. 

– Vi diskuterade först om vi skulle bussa elever till stadskärnan men kom fram till att språklärarna inte hade räckt till. Därför såg vi fjärrundervisningen som den enda lösningen, säger Åsa Eriksson.

Vidare berättar hon att fjärrundervisning inte är den mest ideala lösningen. 

– Just nu pågår en uppstartsfas och eleverna i årskurs 6 får prova på olika språk. Men efter höstlovet ska eleverna välja språk och då kommer det uppstå problem. Vi vet inte hur vi ska organisera undervisningen om en klass med tolv elever väljer tre olika språk. Det uppstår också tekniska strul som ställer till det. 

Bakgrunden till de nya kraven är att skolan återgår till en stadieindelad timplan. Tidigare har det varit upp till huvudmannen om eleverna ska börja med språkval under mellanstadiet men från och med i höst blir det obligatoriskt med språkval från och med årskurs 6. 

Ett beslut som Åsa Eriksson tycker har tagits för drastiskt.

– Själva tanken är väldigt god, men ibland kommer besluten lite för snabbt. Det känns som att det är ett storsstadsbeslut, som med så mycket annat. Många skolor ligger en bra bit ut på landet, och där finns inga språklärare att få tag på, säger hon. 

Kent Fredholm, ordförande i Språklärarnas riksförbund, berättar om vilka orsaker han tror kan ligga bakom den stora bristen på lärare i moderna språk. 

– För det första är det inte speciellt många som söker till språklärarutbildningen. Jag möter också många språklärare som inte är nöjda med sina arbetsförhållanden. Man måste se till att yrket blir attraktivare och då måste arbetsgivarna säkerställa goda arbetsvillkor, säger Kent Fredholm. 

Han berättar också att det både finns för- och nackdelar med beslutet om obligatoriskt språkval från årskurs 6. 

– Det är ju ett problem när lärarna inte räcker till. Å andra sidan tycker jag att det är bra att det finns tydliga statliga riktlinjer för när elever ska börja med moderna språk. Det blir mer lika för elever och underlättar vid exempelvis ett byte av skola.