Tid till samplanering ger bättre undervisning och nöjdare lärare, enligt studien.
Forskare: Ge lärarna tid att planera
Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.
Enkätstudien genomfördes av SCB under våren 2018. De slutgiltiga resultaten av studien kommer att presenteras etappvis under hösten.
Forskarna bakom projektet:
- Kenneth Nordgren, professor, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
- Daniel Bergh, universitetslektor, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa
- Yvonne Liljekvist, universitetslektor, science, mathematics, and engineering education research
- Martin Kristiansson, universitetslektor, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
- Undersökningen leds av Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Karlstads universitet inom ramen för ULF-projektet.
Forskarna har ställt en rad frågor till lärare om hur de uppfattar sin arbetsmiljö, för att ringa in bland annat hur mycket lärarna arbetar utanför sin arbetstid.
– En majoritet av lärarna anser att de inte har rimlig tid till att planera och efterbearbeta, och de känner en återkommande frustration över det. Så många som 95 procent svarar att de jobbar utanför sin arbetstid. Och flera av de som inte jobbar utanför sin arbetstid skriver i kommentarer att de egentligen skulle behöva göra det, men att de inte orkar längre.
Det säger Kenneth Nordgren, forskare och professor vid Karlstads universitet, som tillsammans med tre kollegor genomför studien.
Ett av de centrala resultateten i undersökningen är att skolan inte är organiserad för att stödja lärarnas kärnuppdrag. Istället tillåts andra uppgifter ta mycket tid i anspråk.
– Mycket tid går åt till administrativa aspekter, föräldrakontakter och elevhälsa, säger Kenneth Nordgren.
Forskarna menar att rektorerna måste ge lärarna mer organiserad tid för att planera och efterarbeta, och inte minst till gemensam planering. Vid en jämförelse av mängden organiserad samverkan mellan lärare och lärarnas nöjdhet med arbetsmiljö, arbetsledning och möjligheten att göra ett bra arbete finner forskarna ett tydligt samband.
– Lärarna upplever att gemensam planering gör lektionerna bättre, det visar forskningen tydligare än vi förväntat oss. Många lärare ger uttryck för är att planeringstid är något man tar där det uppstår en lucka. Om man får använda uttrycket att skolan ”producerar undervisning”, så är det rätt märkligt att en så stor organisation inte tänker över villkoren för den produkt man producerar.
Lärare på de skolor med mest organiserad tid upplever enligt studien i högre utsträckning förstelärare som resurser för att utveckla undervisningen, och rektorernas organisatoriska och pedagogiska stöd får dubbelt så höga poäng.
Är gemensam planering lösningen?
– Det är inte riktigt så enkelt, man får inte springa från det ena diket till det andra. Lärare har behov av både enskild och gemensam tid. Men det behövs återkommande tid för lärare att på dagtid planera tillsammans. Det ska inte bara vara en fråga om att lärare ska hitta varandra, utan att det ska organiseras. Och vi tror att den behöver vara ämnesinriktad för att vara effektiv. Det är viktigt för skolledare att fundera över hur man organiserar både individuell och gemensam planering och efterarbetestid, säger Kenneth Nordgren.
De slutgiltiga resultaten av studien kommer att presenteras etappvis under hösten.