Cornelia Wulff är fil.dr i psykologi och före detta gymnasielärare.
Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg
Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.
Cornelia Wulffs forskning är en del av det pågående projektet ”Lågstadieelevers läs-, skriv- och matematikförståelse i ett sammanhang av personlig och social anpassning i ett longitudinellt perspektiv”, som bedrivs av Chris Magnusson, legitimerad psykolog och fil.dr i psykologi, med medel från Stockholms stads utbildningsförvaltning och Stiftelsen Majblomman.
Ett forskningsprojekt i Stockholm visar att lågstadieelevers beteende i klassrummet påverkar lärarnas skriftliga omdömen. En elev som har svårt att sitta still riskerar att få ett lägre omdöme än sin lugnare klasskompis, även om de uppnår samma resultat rent kunskapsmässigt.
– Bedömningen av barnens prestationer blir beroende av deras generella beteende i klassrummet. Det är ganska allvarligt, säger Cornelia Wulff, fil.dr i psykologi och före detta gymnasielärare.
Hon är en av forskarna i projektet, och hon menar att skolan behöver ta mer hänsyn till olika individers mognadsgrad.
– Det finns förväntningar på vad man ska klara av i olika åldrar, indelat i stadier, och man tar inte tillräcklig hänsyn till skillnader i barnens utveckling, säger hon.
Att lärarnas bedömning påverkas av elevernas beteende tycker hon tyder på att lärarna kan behöva hjälp.
– När det händer saker i klassrummet och man har elever som springer omkring är det jättesvårt att vara ensam lärare. Man kanske behöver anpassa undervisningen till de som har mer spring i benen, eller ställa frågorna på ett annat sätt för att alla ska kunna visa vad de faktiskt kan. Men då behövs resurslärare. Och det kanske behövs fortbildning i bedömning.
Det finns förstås en mängd faktorer som påverkar en individuell elevs beteende, som hemförhållanden, hälsa och funktionsvariationer. Men Cornelia Wulff menar att elevernas mognadsgrad, spelar en stor roll i sammanhanget, och eftersom den tycks påverka lärares omdöme tycker hon att systemet med skolstart kopplat till ålder i grunden är olyckligt.
– Åldern borde inte vara den avgörande faktorn. Man borde ha en flytande ålder där de barn som behöver har något år på sig att mogna. Inte på något negativt eller stigmatiserande sätt alls, de som mognar senare har precis lika mycket att ge. Men det skulle kunna underlätta mycket för dem att få vänta tills de är redo, säger hon.
Hon hänvisar till annan forskning som handlar om kronologisk kontra biologisk ålder. Till exempel forskning om hur personer som är födda samma år, och alltså har samma kronologiska ålder, inte når puberteten samtidigt, och därför kan sägas ha olika biologisk ålder. På samma sätt förhåller det sig med andra, mindre synliga utvecklingsprocesser, menar Cornelia Wulff.
– Man måste bli bättre på att fråga sig ”är den här sexåringen tillräckligt mogen att börja skolan?”. Förr hade man begreppet skolmognad, och jag menar inte att låta reaktionär, men det kanske är så att vi måste tänka mer på det.