brakbrak
Matematik

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Läs mer
  • Caroline Nagy har tittat på hur ett arbetslag med lärare från förskolan och grundskolans olika stadier jobbade för att utveckla progressionen i undervisningen.
  • I studien ingår undervisning i förskolan, årskurs 3, 5, 7 samt 9.
  • Studien är en aktionsforskningsstudie, vilket innebär att forskaren är aktiv och påverkar processen. Pedagogerna, tillsammans med forskaren, studerar sitt eget agerande och kan förändra sitt arbetssätt så att verksamheten utvecklas i riktning mot elevernas behov.
  • Caroline Nagy lade fram sin licentiatuppsats ”Fler bråk i matematikundervisningen – en aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression” vid Halmstad högskola den 17 november 2017.
  • Läs mer här.

I sin licentiatuppsats om bråkundervisning har Caroline Nagy med en sida ur en lärobok för årskurs 4 respektive en sida ur en bok för gymnasiets första kurs för att illustrera att eleverna – trots stor skillnad i ålder – förväntas börja på samma nivå.

– Jag har studerat progressionen i matematikundervisning med fokus på bråkräkning, alltså progressionen i lärarnas undervisning. Jag ville veta om eleverna möter samma undervisningsinnehåll på alla stadier eller om det är stora glapp som gör att eleverna inte följer med, berättar Caroline Nagy som själv är legitimerade lärare i årskurs 1–7 med 15 års erfarenhet av undervisning på lågstadiet.

Före jul lade hon fram sin uppsats vid Högskolan i Halmstad.

En slutsats Caroline Nagy drar är att det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Det kan i sin tur leda till att elevernas förståelse för matematik inte utvecklas. Tidigare forskning har visat att bråk är ett område som svenska elever har svårt för.

– Jag har kommit fram till att progressionen inte är optimal och att eleverna har liknande förståelse om bråk, oavsett stadium. Undervisningen som lärarna hade planerat kom inte alltid åt problematiken som eleverna hade i sin förståelse. Kommer man inte åt vad det är eleverna egentligen inte förstår, är det svårt att planera för progression, säger hon.

– De tester jag genomförde med eleverna i de olika årskurserna blev också väldigt lika för vi insåg att de hade liknade svårigheter oavsett ålder.

Utifrån elevernas kunskaper skapade Caroline Nagy, tillsammans med studiens deltagande lärare, lektioner som filmades vid genomförandet. Sen analyserade lärarna filmerna tillsammans.

– Lärarna fick titta på vilken förståelse eleverna hade och vi diskuterade hur man kan förändra undervisning utifrån detta, så att alla förstår. Det som blev tydligt när vi filmade var att man verkligen fick syn på elevernas förståelse direkt i undervisningen, till skillnad från det man kan få syn på i ett test. Ibland såg vi direkt, det vi gör nu hjälper ju inte elevernas förståelse alls.

Ett vanligt missförstånd bland eleverna var att man blandade ihop bråk med division. De hade också svårt med att placera ut till exempel ½ på en tallinje och hade ingen riktigt förståelse för vad täljare och nämnare stod för.

I bråkundervisningen är det vanligt att läraren konkretiserar genom att använda bilder och Caroline Nagy menar att vilken typ av bilder läraren använder har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling.

– Jag tror att vi visar för enkla bilder. Om jag ber lärare rita en fjärdedel ritar i princip alla en cirkel med en del ifylld. Det är inte fel i sig, men om man inte varierar sig finns risken att de elever som gör en feltolkning aldrig får den ifrågasatt.

Gör så många olika bilder som möjligt, uppmanar Caroline Nagy. Plocka bort en linje, rita på olika sätt, och diskutera: är detta en fjärdedel eller inte.

– När läraren använder sig av för enkla exempel, och eleverna hela tiden möter samma bilder, då blir de inte utmanade i de feltänk de har.

En annan utmaning är att lärare på olika stadier sällan möts och planerar tillsammans för progression i undervisningen. Caroline Nagy såg också att lärarna var väldigt olika trygga i ämnet. Om inte läraren uppfattar elevernas svårigheter kan de inte heller göra något åt svårigheterna, konstaterar hon.

Hur ska bra bråkundervisning se ut?

– Jag har egentligen inte tittat på det men jag tänker att det är viktigt att verkligen befästa förståelsen för ett begrepp ordentligt innan man går vidare. Vi insåg att det är stor skillnad i att förstå bråk som en del av en helhet jämfört med bråk som en punkt på en tallinje. Man måste förstå ett sätt ordentligt först. Sitter det inte måste läraren på nästa nivå börja om och då blir det ingen progression.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm