ensam_elev
Särskilt stöd

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola. 
Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism. 
– Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut till lärarna, säger hon.

Mer om boken:

”Funktionstrappans” fyra steg i boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”.

Steg 1: Förstå autism, ADHD, styrkorna och de 50 nedsatta funktionerna.

Steg 2: Kompensera nedsatta funktioner med rätt stöd och bygg på det som fungerar.

Steg 3: Interagera funktionellt med elever, vårdnadshavare och kolleger.

Steg 4: Excellera med en funktionell verksamhet genom rätt roller, processer och syn på inkludering.

”Funktionstrappans” uppdelning och helhetsperspektiv underlättar för lärare, elevhälsa och rektorer att gemensamt och metodiskt arbeta mot en ökad inkluderingskompetens där ingen behöver kunna allt, men där alla behöver kunna mer.

Många av de praktiska exemplen i boken passar redan för eleverna på låg- och mellanstadiet, men Funktionstrappan kan med fördel tillämpas även för äldre elever eller i förskolor, fritidshem och LSS-verksamheter. 

Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande? Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar.

Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlat till en bok med hundratals handfasta tips som omfattar barn med autism och ADHD, men även dyslexi och dyskalkyli.

I boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism” berättar hon omvforskning och vilka strategier svensk skola kan använda för att bemöta och stötta elever med ADHD och autism.

Hur skapar vi en lyckad skolgång för eleverna med ADHD och autism?

– Tillsammans, är det korta svaret. Det handlar mycket om att införa en omvänd inkludering. Att vi tänker på att vi skapar en skola och skolklasser för elever med autism och ADHD och att vi anpassar miljön. Sedan får vi in de andra eleverna i det. Att man vänder på det och tänker från det andra hållet – inte att man ska undervisa de flesta eleverna och sedan i sista hand anpassa till elever med autism och ADHD, utan börja med den gruppen, säger Linda Jensen.

Det mesta som höjer både prestationen och beteenden i allmänhet för elever med autism och ADHD funkar också för de utan diagnos, menar hon.

– Alla gynnas. En av de viktigaste punkterna inom detta är struktur. Det finns gott om bevis på att struktur kan höja medelvärdet i prestationer för hela skolan genom att exempelvis börja alla lektioner på samma sätt och med samma information skriva vad eleverna ska göras på tavlan.

Var befinner sig svensk skola i den här utvecklingen?

– Jag tror nästan att man har tagit ett steg bakåt. Det har blivit så mycket fokus på egna val och att man ska kunna tänka själv och använda kunskapen i nya sammanhang. Med en egenstyrd inlärning i stället för den lärarledda undervisningen som gynnar framförallt de yngre eleverna. Varför det har blivit så vet jag faktiskt inte.

Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan.

I boken får man stifta bekantskap med ”Funktionstrappans” fyra steg. Det första steget handlar om att förstå autism, ADHD, styrkorna och de nedsatta funktionerna.

– Utan att kunna förstå funktioner är det svårt att kompensera. Sedan i det andra steget ska vi kompensera för de här nedsatta funktionerna och då har jag tittat på fyra områden där man kompenserar. Det första är miljön och det andra är navigeringsstöd och strukturer. Och det jag kallar engergivård som består av att man ger mer pauser och organiserar skoldagen bättre, men även att tillföra mer rörelse. Det sista området handlar om hur vi kompenserar pedagogiken och utgår bland annat från David Mitchells stora forskningsgenomgång för en effektiv inkludering.

Linda Jensen menar att en viktig nyckel för att lyckas är att inte sänka kraven för eleverna, utan i stället kompensera.

Linda Jensen
Linda Jensen

– I stället för att börja med att sänka de pedagogiska kraven ska vi sänka kraven på det sociala, miljön och allt runt omkring. Man ska undvika att sänka kraven i onödan när det gäller det pedagogiska, eftersom varken autism eller ADHD avgör intelligensen hos en elev. Kompensera i stället och försök tillföra funktion utifrån, säger hon och fortsätter berätta om ”Funktionstrappan”:

– I steg tre är det bemötandet, hur man hanterar konflikter och hur man samarbetar. Inte bara med elever utan även med föräldrar och kollegor. Det som är viktigt är att man kan samarbeta med det utökade nätverket som de här eleverna ofta har, om de har andra insatser från bland andra LSS eller assistenter. Det är många personer som måste vara inblandade.

Vad är den stora utmaningen här?

– Man vill nog gärna flytta på problemet. Man har ett stuprörstänk och tänker att det inte är ens ansvar, till exempel att beteendet inte är skolans ansvar. Men man kan ju inte ta bort beteendet från undervisningssituationerna för att det finns ju hela tiden där. Jag skulle vilja att alla i stället letade efter vad man själv kan göra.

Boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”
Boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”

Det sista steget i ”Funktionstrappan” handlar om det man gör på verksamhetsnivå och olika strategier för att arbeta med elevgrupper och hur olika yrkesroller kan bidra på olika sätt.

Vad kan man säga om lärarna i det här steget?

– Jag tänker att lärarna framför allt måste se specialpedagogerna som ett av de första stegen på sin åtgärdslista när man behöver hjälp. I många fall är organisationerna utformade så att lärarna får mycket ansvar i sina klassrum att försöka lösa väldigt mycket själva. Men eftersom de inte heller har den här NPF-kunskapen med sig från lärarhögskolan så blir det svårt.

Måste man få till alla de här stegen för att lyckas med inkluderingen i skolan?

– Jag har skrivit boken på ett sätt så att man bara ska kunna hoppa in var man vill. Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan. Just att mycket beror på samarbete så blir det att man ska kunna arbete både enskilt med boken men också hitta gemensamma projekt. Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut. För som lärare har man väldigt många föreställningar om ADHD och autism, det är sådana som kanske inte alltid stämmer.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm