Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

International Young Physicists’ Tournament (IYPT) är en slags världsmästerskap i fysik för gymnasieelever. Varje år presenteras 17 stycken fysik-problem som inte har någon given lösning, och gymnasieelever runt om i hela världen får sedan i uppdrag att lösa dem.

­– Det kan handla om att göra en fontän som drivs utan någon pump, till exempel. Det är tionde året jag gör detta, och får själv läsa på problemen och tycker att de är jättesvåra. Jag har ingen aning om hur de ska lösas till en början, säger Jakob Lavröd, som är styrelseordförande för IYPT i Sverige, utbildad matematisk fysiker och numera även KPU-lärarstudent.

Genom nationella tävlingar bildas landslag av de fem elever från respektive land som bedöms ha de bästa lösningarna. De lagen möts sedan i en internationell final.

Det kortsiktiga målet med IYPT är att elever som vill ska få möjlighet att djupdyka i fysiken på ett sätt som det inte finns utrymme till inom den vanliga gymnasieutbildningen. Det innebär också att eleverna gör det mesta av jobbet utanför skoltid, även om det ofta går att kombinera med gymnasiearbetet.

– Vi ersätter inte deras ordinarie undervisning, som de får av sina utmärkta lärare. Men det är roligt för de som har ett specialintresse att få gå på djupet. Nivån i den internationella finalen ligger på år två eller tre på universitetet. Det betyder inte att vi förväntar oss att eleverna har den nivån när de kommer till oss. Men inom sitt specifika problemområde går de djupt. Vi lägger stor vikt vid vetenskaplig metodik – hur tänker du vetenskapligt, vad är intressant med ett problem, hur utformar du ett experiment, är resultatet statistiskt signifikant, och så vidare, säger Jakob Lavröd.

Med en så hög nivå, kan alla elever som vill verkligen delta?

– Spannet är jättebrett. Vi har allt från elever med väldigt särskild begåvning, till de som bara vill göra något roligt med sitt gymnasiearbete. De som hamnar i landslaget sen, där är det hög nivå, men alla som vill se vad det innebär att ägna sig åt vetenskap kan vara med. Det är precis som inom idrotten – både de som satsar på en elitkarriär och de som bara vill motionera kan vara med.

Det långsiktiga målet med IYPT är att bidra till att sänka tröskeln till vetenskapliga studier och en vetenskaplig karriär. Under söndagens Nobelprisutdelning och galamiddag hyllas vetenskapen, sida vid sida med litteratur och fred. Jakob Lavröd tycker att det finns både positiva och mindre positiva aspekter med att vetenskapsmän lyfts fram på det sättet.

– Det är fantastiskt med ett samhälle som beundrar vetenskapsmän. Men det finns en avigsida när folk ser det som en annan värld för några utvalda som man själv inte har något med att göra. Nobelprisen gör också att det blir fokus på ett fåtal individer, medan det i själva verket är massor av människor som varit delaktiga i forskningen, säger han.

IYPT i Sverige är ingen stor organisation, de delfinansieras av Skolverket och samarbetar med skolor och lärosäten för att ha tillgång till material, teknik och lokaler. Just nu jobbar de hårt för att nå ut till fler gymnasieskolor.

– Tävlingen är inte så välkänd i Sverige, men det är väldigt stort i andra länder runt om i Europa och världen. Länderna i den absoluta toppen har en budget som är 10 gånger större än vår. De har lokaler och avancerad utrustning som vi inte har tillgång till. Vi jobbar för att växa men vi har mycket mer begränsade resurser, säger han.

Årets internationella final hålls i juli, i Beijing, Kina. Det svenska landslaget tas ut i april.

Kommer ni hitta några framtida nobelpristagare till dess tror du?

– Haha, ja vi brukar skämta och säga att vi jobbar med att utbilda nobelpristagare. Men skämt åsido, jag träffade en gammal deltagare nyligen. Han är numera läkare och forskar på cancer, och han sa att ”jag har kvar samma tänkande i grunden som jag lärde mig då”.