machforscience

#Hurvetdudet? är en del av rörelsen March for science.

| Foto: a katz / Shutterstock.com
Källkritik

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

#Hurvetdudet?

Kampanjen kommer ur rörelsen March for science, den vetenskapliga världens protest mot makthavare och andra som bortser från eller tystar vetenskapliga fakta.
Bland de 77 organisationerna som ingår syns bland annat båda lärarfacken och andra fackförbund, föreningar, företag, myndigheter, universitet och högskolor.

Läs mer på hurvetdudet.nu

Samhällsdebatten handlar ibland om premisser snarare än sakfrågor. Debattörer utgår från ”sin” sanning, och gränsen mellan konspirationsteori och mer realistiska scenarion blir suddig. I Trumps miljöskyddsdepartement är det förbjudet att jobba mot global uppvärmning och i Sverige varnar Säpo för att främmande makt kan försöka påverka opinionen inför valet genom falska nyheter och förvrängda fakta.

#Hurvetdudet? är en sammanslutning av 77 organisationer – bland dem båda lärarfacken – som vill att vetenskaplig kunskap ska få ta större plats i samhället och politiken och motverka företeelser som falska nyheter, ”alternativa fakta”, åsiktsbubblor och faktaresistens.

– Många menar att synen på vetenskap har förändrats, och kanske försämrats. Det är en del av en större misstro där man inte längre litar på experter, säger Cissi Askwall, generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet som samordnar kampanjen.

En del av projektet riktar sig till skolan, och på hurvetdudet.nu/skolmaterial/ finns material från organisationerna som lärare kan använda i skolan inför valet.

– Skolan är en viktig del av samhället och det är viktigt att föra in ett vetenskapligt synsätt och kritiskt tänkande tidigt, säger Cissi Askwall.

En av de som engagerat sig i projektet är Björn Carlson, erfaren lärare i matematik, NO och teknik på Källängens skola på Lidingö utanför Stockholm. Han ser initiativet som en möjlighet att jobba med en egen hjärtefråga: Hur kan vi väcka intresset för naturvetenskapen hos våra elever?

– Jag började plocka med de här frågorna för 4–5 år sedan, när Pisa–rapporten var på tapeten. Professorer från lärosätena gick ut och skrev att deras elever inte klarar matematiken, och det fanns en oro att Sverige höll på att tappa fästet som en forskningsnation. Då tänkte jag att det här kanske vi måste jobba mer med än tidigare.

Han ser möjligheter att jobba med källkritik i alla ämnen, och det behöver inte vara svårare än att ställa frågan ”hur vet du det?”,

– Det kan ju gälla omläggning av vägar, en trafik– eller miljöfråga: ”Hur vet du att bilar med dubbdäck orsakar mer föroreningar?”. Sen kan man ju fråga sig var fakta kommer ifrån i flera led.

Han har bidragit till skolmaterialet på webbplatsen med uppgifter för högstadiet i NO och SO.

– Källkritik och principen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet går in i alla ämnen, och det passar utmärkt med skolans värdegrund. Elever i högstadieåldern är ganska bra på att sortera information utifrån vad som är mer eller mindre viktigt. Men fyror och femmor är ju knappt mogna att ta till sig mycket information från alla kanaler, säger han.

Cissi Askwall på Vetenskap & Allmänhet tycker att fler borde ställa frågan ”hur vet du det” oftare, både till politiker och andra. Även till sig själv.

– Nu i valrörelsen är det extra viktigt att fråga politikerna om ”vad vilar era förslag på för underlag?”. Det är en fråga jag kan ställa till politiker, men även till mig själv. Hur vet jag egentligen att det är på ett visst sätt?

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm