asaochgustav
Lärarbrist

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Ny statistik från SCB visar att under 2016 har antalet lärare som väljer att gå tillbaka till läraryrket, efter att ha arbetat med något annat, ökat. Det rör sig om 3 100 heltidstjänster som återvänt till läraryrket efter minst tre års frånvaro.

– Det är klart att det här är positivt. Vi ser ett antal underliggande trender som är positiva. Som att vi generellt sett har en ökande vilja att bli lärare, vi kan bygga ut lärarutbildningarna, vi tycks ha färre lärare som lämnar yrket och vi har fler som återvänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Skolvärlden.

Det är en kraftig ökning jämfört med 2014. Det rör sig om närmare en 40 procentig ökning av återvändande lärare. 2015 var det 2 594 stycken, och 2014 var det 2 200 heltidstjänster.

En stor del av de återvändande lärarna har gått till grundskolan. 2016 gällde det cirka två tredjedelar av de återvändande lärarna. Omkring 20 procent har återvänt till gymnasieskolan och 10 procent till Komvux och SFI.

– Ökningen är jättepositiv. Vi har en lärarbrist, och vi måste hitta lösningar både på lång och kort sikt. Ska vi lösa det på kort sikt måste det vara som så att personer som har en lärarutbildning, men valt att göra någonting annat, väljer att komma tillbaka till skolan. Det kommer inte att funka annars, det är absolut nödvändigt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

En bidragande orsak till den kraftfulla ökningen av återvändarna tycks vara höja lärarlöner.

– Vi gör stora investeringar i läraryrket. Det innebär att vi kan erbjuda helt andra löner och det är nödvändigt. De generella lärarlönerna i yrket går upp och tre av fyra legitimerade lärare har i dag ett statligt arbetspåslag på flera tusen i månaden. Lönen är som alla vet inte sällan den avgörande faktorn. Ska man komma tillbaka så förväntar man sig minst samma lön som man har haft i ett annat yrke, eller högre. Lönen är en strukturfaktor som är avgörande, säger Gustav Fridolin och fortsätter:

– Det andra är arbetsmiljön och där vet vi att läraryrket fortfarande är ett tufft yrke. Vi har ett ökat antal elever, men vi anställer fler i skolan än vad de ökade elevkullarna i sig självt motiverar. Det gör att vi kan, när ledarskapet är starkt, faktiskt förbättra arbetsmiljön. Och säkra att lärare får vara just lärare.

Arbetsmiljön är fortfarande ett stort problem, men Åsa Fahlén är ändå positiv till att man pratar mer om undervisning och kunskap kring yrket, och att lärare måste ha bättre förutsättningar.

– Jag tycker att vi har en regering som försöker åtgärda det som gör att många lämnat läraryrket. Vi har sett att lönerna börjar stiga och att läraren får vara lärare. Jag tycker att debatten har svängt och det är en starkt bidragande orsak till att fler väljer att komma tillbaka.

– Även om partierna inte är överens om allt i skolan, tyvärr, så pratar man om skolan och läraryrket på ett annat sätt i dag. Det är viktigt och det går åt rätt håll. Man blir lärare för att man vill sköta undervisningen och arbeta med elever, och inte sköta en massa administration och andra grejer, säger hon.

Vad mer behöver stärkas för att öka yrkets attraktivitet?

– Löneökningarna har inte kommit alla till del. Utan det är till de som byter arbetsgivare eller de som kommer som nyexade, de har chansen att få ganska bra löner i dag. Men de som är kvar på sin arbetsplats får inte det, och det riskerar att skapa dålig stämning på jobbet. Så löneläget måste man stärka upp, säger Åsa Fahlén.

Gustav Fridolin:

–  Det är tanken med de statliga lönesatsningarna. Att vi inte ska behöva byta arbetsgivare för att få en substantiell löneökning. Man kan se, och här vet jag att Åsa Fahlén och jag håller med varandra, att det har tagits ett ordentligt ansvar för att det ska vara tydligt och transparent för varje lärare hur en yrkesutveckling ser ut. Vad det är som premieras, och vad är det som krävs för att man ska ta del av de extra tusenlappar som ligger både i lärarlönelyftet och i karriärtjänstsystemet. Men där det har varit eller upplevts som mer godtyckligt, där har systemet inte fungerat. Då är tanken att utveckla ett svenskt professionsprogram, ett tydligt och transparent system.

Du har ju själv öppnat för att återvända till läraryrket efter din politiska karriär. Är du en av de här lärarna som återvänder snart?

– Inte än. Och jag tänker vinna nästa val, men när jag väl slutar med politiken så är det ingen fråga. Jag vill undervisa igen, jag trivs väldigt bra med det, säger utbildningsministern. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm