filippa_mannerheim
Kurs- och ämnesplaner

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. 
Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.
– Det finns massor av fall där man från myndighetshåll faktiskt inte har lyssnat, säger hon.

Skolverket har under hösten inlett arbetet med en översyn av kurs- och ämnesplaner. Under 2019 reviderar Skolverket grundskolans kursplaner och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå, även andra obligatoriska skolformers kursplaner kan komma att revideras under perioden. 

Revideringsarbetet kommer att genomföras i samverkan med lärare, ämnesexperter och forskare. I samband med detta kommer också att finnas möjligheter för lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar i praktiken, genom att besvara en enkät på Skolverkets webbplats.

– Det har varit ett jättestort intresse, det har varit 900 svar på bara en av de första dagarna, säger Ann-Christin Hartman, enhetschef på Skolverket på enheten för styrdokumentsutveckling, till Skolvärlden.

En lärare som brinner för förändring inom svenskämnet är Filippa Mannerheim. Hon har delat med sig av synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar både på sociala medier och direkt till myndigheten.

Filippa Mannerheim tycker att svenskämnet har gått mot en förändring i negativ riktning under de senaste åren.
 
– Det känns som att svenskämnet har förytligats. I dag förväntas vi jobba mycket med texttyper, genrer, stildrag, skriftlig och muntlig framställning och framförallt har man fått mani på argumentation. Det har lett till en väldigt statisk undervisning av form, snarare än innehåll, säger Filippa Mannerheim.
 
Hon tycker att dagens kurs- och ämnesplaner i svenskämnet har för stort fokus på att skapa arbeten med mottagaranpassning och att det har lett till en tankevurpa.
 
– Man verkar tro att ju mer eleverna får skriva själva, desto bättre blir eleverna på att skriva. De ska kunna skriva krönikor och debattartiklar med ett språk som många inte har. Visst står det att vi även ska jobba med läsning och litteratur, men det är samtidigt en enorm trängsel i det centrala innehållet, så frågan är med vilken kvalitet det blir.  

Utveckla gärna. Varför är det viktigt att utgå från litteraturhistoria i svenskämnet?
 
– Svenskämnet är i dag väldigt fragmentarisk beskrivet i läroplanen. Det spretar åt alla håll. Det jag gör i mitt klassrum kan skilja sig helt åt från vad du gör i ditt – trots att det är samma kurs. Min önskan är att vi i stället skulle utgå från litteraturhistorien i vårt arbete. Dels för att ge alla ungdomar i Sverige, även de med invandrarbakgrund, allmänbildande kunskaper om vad författare och verk betytt för människan, rent historiskt, säger Filippa Mannerheim.

Men det handlar även om elevernas språkutveckling, påpekar hon. 

– Vill vi att våra unga ska få ett rikt språk, tror jag mer på att låta dem läsa, diskutera och djupstudera välskrivna lärobokstexter om författare, litteratur och språkhistoria, än att ge dem ”olika verktyg och strategier” för hur man skriver ett målgruppsanpassat debattinlägg. 
 
Vad mer riskerar att ske om det fortsätter som det är i dag tror du? 
 
– Eleverna kommer att tappa språket om det blir för litet ”input”. Sedan tror jag även att allmänbildningen i större utsträckning går förlorad. Det blir väldigt missvisande vad svenska är om det fortsätter som det är i dag, det ser jag som ett problem för min egen svenskläraridentitet, säger hon.
 
Filippa Mannerheim påpekar vikten av att lärare delar med sig av sina tankar och erfarenheter kring ämnet.
 
– För att det är vi lärare som ska praktisera och realisera läroplanen. Det har varit så tydligt genom åren att alla tycker till om skolan men de som hörs allra minst är lärarna.
 
Men hon framhåller samtidigt att det finns en oro över att Skolverket inte kommer att lyssna på lärarnas åsikter.
 
– Det finns massor av fall där lärare verkligen har visat på saker som är totalt uppåt väggarna och där man från myndighetshåll faktiskt inte har lyssnat. Sedan står vi kvar med själva utförandet, det blir väldigt svårt. Så visst är jag orolig, säger Filippa Mannerheim.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm