Lärare säger nej till vinster i skolan

En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund (LR) jämför lärarkårens inställning med övriga väljares i två heta skolpolitiska frågor: vinstuttag i friskolor och det fria skolvalet. Resultaten visar att lärarna är mer negativa till vinster än kontrollgruppen: 70 procent av lärarna är helt emot vinstuttag, och 28 procent vill se begränsningar. 98 procent av lärarna är alltså negativa till rådande ordning med fria vinstuttag.

Trots det tydliga resultatet i en så ofta omdiskuterad fråga nära lärarkåren så hörs lärarnas egen röst inte ofta i debatten, och riksdagen röstade i våras ner ett förslag om att införa ett vinsttak. En som reagerar på det är Erik Cardelús, lektor vid Uppsala Universitet och före detta gymnasielärare.

– Lärare är ju högt utbildade akademiker för det första, och de personer som står skolverkligheten närmast. Dessutom är det en yrkesgrupp som ständigt står i dialog med elever, föräldrar, skolmyndigheter och andra som är verksamma i skolan på ett eller annat sätt. Deras röst borde definitivt väga tyngre i skoldebatten, säger han.

En anledning till att lärarkåren inte tar större plats när skolan diskuteras i det offentliga tror Erik Cardelús är den höga arbetsbelastningen. Lärare har helt enkelt inte tid eller kraft över när arbetsdagen är slut att formulera sina insikter och åsikter i ett större forum. Det tog honom själv 17 år innan han fick sin första text publicerad i Dagens Nyheter, trots att han kände från dag ett som lärare att han hade viktiga saker att säga.

– Skolan som den ser ut nu är en oerhört krävande arbetsplats. Det har ju framkommit i den politiska debatten att lärare påläggs en massa uppgifter som inte har med lärande att göra. Jag kände då – det här var länge sedan – att man inte var så villig att lyssna på lärare. Jag tror att det är bättre nu. Skolan är mer i fokus, men vi har fått betala ett högt pris. Vi har blivit varse att skolan inte skötts så som det borde under ett antal år, säger han.

Vad gäller sakfrågan med vinstuttag tror han att lärarnas kritiska hållning kommer sig av att de är den grupp som tydligast ser konsekvenserna av ett vinstfokus.

– Det är viktigt att säga att det finns jättebra friskolor, och dåliga kommunala. Men vinstdrivna friskolor måste vara lojala mot aktieägarna, och när det görs besparingar är lärarna de som ser det på ett konkret sätt. Det kan handla om saker som lärartäthet, möjlighet att köpa in läromedel och tillgänglighet till elevhälsa. Många skolor som vill spara pengar har en skolsyster som konsult. Men de behov av en sköterska eller psykolog som elever kan ha uppstår inte vid ett visst klockslag två dagar i veckan. Den mekanismen är inbyggd i systemet och det måste vi förhålla oss till på något sätt, säger Erik Cardelús.

Även i frågan om skolvalet var lärarna mer skeptiska än övriga väljare, men skillnaden var inte lika tydlig. 39 procent av väljarna och 42 procent av lärarna anser att närhetsprincipen ska gälla.

1 000 lärare och 1 000 väljare deltog i studien som genomfördes av Novus i augusti, på uppdrag av LR.