Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv
Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.
Betygskatalogen ska föras löpande. Skolenheten ska ha rutiner för att säkerställa att samtliga beslut om betyg i betygskatalogen har fattats av den eller de som enligt 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) ska besluta om betyg.
Ett satt betyg kan som regel inte ändras varken av den lärare som satt betyget, rektor eller någon annan. Det finns dock bestämmelser om rättelse och ändring av uppenbart oriktiga betyg i 3 kap. 19 och 20 §§ skollagen (2010:800).
Betygskatalogen får föras elektroniskt eller i form av ett pappersdokument och ska utformas så att den skyddas mot förlust och olovlig ändring samt så att dokumentets äkthet över tiden kan säkerställas. Den som beslutar om ett betyg ska datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med sin egenhändiga signatur. Förs betygskatalogen elektroniskt får uppgiften istället signeras med en elektronisk signatur
Det är skolans rektor som ansvarar för att betygskatalogen förs.
20 klick, många scrollningar och så lite laddningstider på det. Mikael Bruér, SO-lärare på Fagrabäckskolan i Växjö, förklarar hur han går tillväga för att få ett betyg på plats i det digitala system skolan använder. För varje elev ska varje enskilt kunskapskrav fyllas i och få sin bokstav.
– Det är en jäkla massa bök! Jag förstår att man vill ha ett digitalt system som stöd för dokumentation och för transparensens skull men tanken är väl att ett digitalt system ska underlätta och snabba upp, inte tvärt om. Det jag jobbar med nu gör att det tar dubbelt så lång tid, jämfört med innan vi införde det här systemet, säger han.
Dels handlar det om att tekniken inte alltid hänger med men också om att betygsskalan leder till att det ”i matrisernas och delkunskapskravens tidevarv” gör att det blir flera olika bedömningar och ”klick” inom ramen för samma elevs bedömning. Betygsättningssystemen är helt enkelt inte riktigt anpassade utifrån lärares sätt att tänka, menar Mikael Bruér.
– De som ligger bakom de bedömningsplattformar som jag stött på har generellt sett ganska dålig koll på hur betygssystemet fungerar och hur lärare tänker. Jag har försökt föra en dialog med företagen och de hävdar att de har lärare som jobbar åt dem, men då är det en gåta att det blir som det blir.
Det är absolut krångligare idag och det är inte bra att det tar så mycket mer tid i anspråk.
Fem minuter uppskattar Mikael Bruér att det tar per elev att få betyget på plats. Om läraren gjort allt förarbete i plattformen och alla uppgifter om elevernas kunskaper finns ifyllda, vill säga. Annars tar det ännu längre tid.
– Innan vi fick ett digitalt system körde vi allt i Excel. Bara att öppna dokumentet och fylla i. Det gick snabbt, inget krångel. Det tar otroligt mycket längre tid idag.
Tiden är det stora problemet, tycker han.
– Vi har redan tillräckligt med tidstjuvar, vi behöver inte fler. Sen finns det självklart vinster i och med att det blir mer transparent nu, sätta betyg är myndighetsutövning. Det kan också vara bra att tvinga in alla lärare i samma system så att man måste diskutera bedömningspraktiker, för det finns en del problem med detta idag. Så på det planet kan det bra. Men det är absolut krångligare idag och det är inte bra att det tar så mycket mer tid i anspråk.
Men vilken dokumentation måste lärare egentligen göra när det gäller exempelvis betygssättning?
Pernilla Lundgren, undervisningsråd på Skolverket, säger att man måste skilja på själva dokumentationen av betygsättningen – som rent formellt är när läraren för in elevens betyg i betygskatalogen – och den dokumentation man för i övrigt om elevens kunskapsutveckling.
Det står inget om dokumentation kopplat till betygssättning i skollagen.
För betygskatalogen finns det föreskrifter för hur den måste se ut.
– Så många klick borde det inte bli, normalt sett ett klick per elev, möjligen två i de fall betyg inte sätts och man därför måste ange anledning. Betygskatalogen måste också innehålla personnummer, skola etcetera. Men den behöver inte vara digital även om den säkert oftast är det, säger Pernilla Lundgren.
Men det svåra och tidskrävande är förstås processen innan, påpekar hon, nämligen att göra en professionell bedömning av vilket betyg en elev ska ha.
Vilken dokumentation är läraren skyldig att föra när det gäller denna bedömning?
– Dokumentation är ett oreglerat område, och det står inget om dokumentation kopplat till betygssättning i skollagen. I grundskolans läroplan nämns inte dokumentation överhuvudtaget. Däremot finns det bestämmelser som indikerar att det behövs en dokumentation och alla lärare dokumenterar ju på något sätt. Vid betygsättningen ska läraren analysera vilken kvalitet en elev har på sitt kunnande i förhållande till kunskapskraven och ska då ta hänsyn till all information, även sådan som inte är dokumenterad.
– Samtidigt måste lärare på begäran kunna redovisa skälen för ett satt betyg och då är det förstås bra med dokumentation. Så även om det inte är specifikt reglerat så bör man ha fungerande former för detta.
Pernilla Lundgren berättar att Skolverket får många frågor om rektor eller huvudmannen kan bestämma på vilket sätt lärare ska dokumentera.
– Vi har tittat på det, rent juridiskt, men inte kommit fram till ett ställningstagande. Frågan handlar inte bara om skolans författningar.
– Men generellt måste man som lärare och rektor vara väl insatt i skolans författningar för att veta vad man är skyldig göra. Lärare har många skyldigheter men det finns också ett stort friutrymme att göra det man på skolan själva tycker är ändamålsenligt kring exempelvis dokumentation och därför är det är viktigt att fråga sig: vad är det som säger att vi måste göra just detta.