Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Dammhagskolan, Rosengårdsskolan och Gullviksskolan. Där har du namnen på tre Skåneskolor som lyckats bäst när det kommer till att stötta elever i behov av stöd. Det visar en kvalitetsgranskning som Skolinspektionen har gjort.

Det myndigheten särskilt ger skolorna beröm för är deras arbete med extra anpassningar.

Nu ska fler skolor i landet inspireras och följa trions arbete. Därför har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tagit fram ett nytt stödmaterial där skolorna berättar hur de arbetar.

På Dammhagskolan i Landskrona arbetar och undervisar läraren Afraa Baqer i matematik och NO i årskurs 5. Nästan alla hennes elever har svenska som andraspråk och därför har språket blivit en central punkt i hennes undervisning.

– Eftersom många av våra elever har ett annat språk än svenska som modersmål kan eleverna uppleva svårigheter med de olika begreppen och orden som förekommer inom matematikundervisningen, säger Afraa Baqer.

I varje arbetsområde lyfts centrala begrepp fram och förklaras så att eleverna ska kunna förstå och använda dem i rätt sammanhang. Begreppen förklaras på olika sätt, kopplas till bilder och praktiska övningar.

– Jag använder mig även av Genrepedagogiken på mina NO-ämnen. Då tydliggöras textens struktur så att eleverna har en tydlig mall för hur olika texter ska se ut.

I börjar av varje termin testar Afraa Baqer sina elevers kunskaper i ämnena, båda vad gäller ämnesord och färdigheter. Hon använder sig av ett diagnosmaterial som heter ”Diamant”, som Skolverket har tagit fram. Materialet kan användas som stöd för att bedöma elevers kunskaper i matematik och utgår från Lgr11, och är utvidgat till att omfatta kursplanen i matematik till och med årskurs 9.

– Diagnoserna ska användas för att kartlägga hur långt eleverna kommit i sin matematikutveckling. Diagnoserna är varierande och är kopplade till bland annat aritmetik, så eleverna kan även använda huvudräkning och sina förkunskaper, säger hon.

Därefter analyserar Afraa Baqer elevresultaten och bestämmer vilka insatser som behövs för att kunna förbättra elevernas kunskaper.

– Allt är individanpassat. Vissa kanske får använda en viss typ av läromedel, medan andra får använda ett helt annat.

Något av det viktigaste i klassrummet är att vara tydlig i undervisningen, menar Afraa Baqer. Genom att vara tydlig vet eleverna exakt vad de förväntas göra för att nå målet.

– Inför varje arbetsområde berättar jag om både långsiktiga mål, redan i början av varje nytt moment eller arbetsområde, och kortsiktiga mål – som exempelvis veckans mål som vi har både på tavlan och på en mall som eleverna har framför sig, säger Afraa Baqer.

På Dammhagskolan har man utvecklat ett system för att följa upp samtliga elever.

– Det är jätteviktigt med uppföljning. Det sker på hela skolan. Under den andra terminen testar vi eleverna med särskilda tester. Sedan analyserar vi elevresultaten och ser vilka av eleverna som eventuellt ligger efter och vad vi behöver träna på för att nå våra mål.

Utöver detta använder skolan sig av resurslärare som hjälper och stödjer eleverna. Afraa Baqer anordnar läxhjälp efter skolan, och då väljer hon vilka eleverna som ska stanna kvar och träna.

– Detta gäller inte bara elever som inte har hunnit med arbetet under veckan, utan även de som behöver extra genomgångar.  Jag eller en resurslärare får förklara de moment eleverna är osäkra på, på ett enkelt sätt. Vi använder oss av enkla arbetsmaterial som får eleverna att bygga upp förståelsen på ett annat sätt som passar deras förmågor.

Upplever du att det har blivit mer rättvist efter att allt det du beskriver har införts på skolan?

– Absolut, det tycker jag. När vi startar ett nytt arbete vet mina elever att de inte kommer att tilldelas samma material och läromedel. Det viktigaste är att allihop arbetar med samma moment och område. Med det här arbetssättet blir de mer säkra på sig själva och de känner sig mer delaktiga, samtidigt som de tillhör klassen, säger Afraa Baqer.