Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Att avlasta lärare för att de ska få mer tid till att undervisa har diskuterats flitigt i skolans värld. Runt om i landet vittnar många pedagoger om stress, dålig arbetsmiljö, och ökande arbetsbelastning.

Skolvärlden granskade just frågan om lärarnas arbetsuppgifter, och de tidstjuvar som finns i arbetsvardagen. Granskningen öppnade för en efterföljande diskussion om arbetsuppgifter och huruvida några är helt onödiga i läraryrket, och skulle kunna tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Men frågan är: vilka arbetsuppgifter som skulle kunna plockas bort?

Läraren, och Lärarnas Riksförbunds ämnesspanare, Sara Bruun lyfte fram föräldramötet som en arbetsuppgift som delvis skulle kunna tas bort i ett blogginlägg på Skolvärlden om varför mötet i mångt och mycket fyller en onödig funktion.

– Som förälder känner jag mig tvingad att gå på föräldramöte även om jag vet att det inte direkt kommer ge mig någon ny information. Om man inte går på ett föräldramöte är man väl en oansvarig och dålig förälder, eller? skriver hon.

Resonemanget fick snabbt medhåll av andra lärare på sociala medier. ”Skrota föräldramötet!”, ”Det mesta vi tog upp på föräldramötena hade kunnat skrivas i ett mail” och ”Håll mötena när de verkligen behövs, och låt lärarna ägna sig åt pedagogik” är några av kommentarerna på Skolvärldens Facebook-sida.

Men det finns även de som står på andra sidan i debatten om föräldramötets vara eller icke vara. En som verkligen inte håller med om att föräldramötena ska tas bort är Cecilia Jalkebo, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna.

– Den stora övergripande punkten handlar om att skapa relationer. För det är det viktigaste arbetet i klassrummet, att skapa relationer med elever. Genom att jag skapar relationer med vårdnadshavarna så får jag ut så mycket gott av det även senare i klassrummet, säger hon till Skolvärlden.

Cecilia Jalkebo har listat sex punkter (se samtliga i faktarutan här bredvid) för varför föräldramöten fyller en viktig funktion i skolan.

– För det första innebär mötet ofta en första kontakt mellan vårdnadshavare och skola. Sara Bruun skrev att hon tyckte att mötena behövs i årskurs 1,4,7 och kanske första året på gymnasiet. Det är kanske det viktigaste mötet, men även övriga möten är av vikt. Det finns också elever som byter skola mitt under en termin. I min kommun ligger föräldramöten ganska fort inpå terminen och då är det första tillfället där vårdnadshavare får se lokalerna och träffa lärare och kanske rektor, säger hon.

Cecilia Jalkebo tror inte att man som förälder ringer runt eller mejlar till någon man inte har ett ansikte på.

– Det blir så mycket enklare för vårdnadshavarna att höra av sig till läraren efter att man har varit på ett möte. Om jag pratar som förälder är det också enklare att kunna tänka mig in i mitt barns skoldag när jag har sett lokalerna, vilket gör att det är lättare att prata om dagen vid middagsbordet.

Vårdnadshavarna behöver få lära sig hur det fungerar.

En annan anledning för varför föräldramöten fyller en viktig funktion är möjligheten till workshop av skolans lärplattform.

– När all info går den vägen behöver vårdnadshavarna få lära sig hur det fungerar. Det är inte ovanligt att vårdnadshavare inte vet hur lärplattformen fungerar. Jag tror inte att det räcker att visa det en gång på det första mötet man har i exempelvis fyran, utan jag tror man behöver återkomma och visa.

Mötena skapar även en viktig samsyn kring lärandet, menar Cecilia Jalkebo.

– Det låter kanske knepigt, men att få över vårdnadshavarna på skolans sida så att det pratas gott om skola hemma. Säger något barn hemma vid middagsbordet att engelskläraren suger, då försvarar jag som förälder läraren om jag har träffat läraren och vet att hen vet vad hen håller på med. Den dagen kommer när barnen säger dåliga saker om skolan, och då är det viktigt att ta kontakt med skolan så att vi kan prata om det, säger hon och tillägger:

– På ett föräldramöte kan man visa vad man arbetar med i skolan. Låta elever vara med och berätta hur man jobbar exempelvis. Det är en stor skillnad jämfört med när föräldrarna gick i skolan, så visa helt enkelt hur det fungerar. Visa de positiva ögonblicken vi har i skolan. Det är viktigt. Samsyn kring lärandet är viktigt.

Den fjärde punkten handlar om att låta vårdnadshavare träffa varandra och diskutera gemensamma frågor som är av värde för dem, kanske kring tonårsrelaterade frågor. När vårdnadshavarna har ett upparbetat samarbete kan de sedan stötta ungdomarna i konflikter utanför skolan.

– Man behöver göra det på ett smidigt sätt. Vissa föräldragrupper är aktiva tillsammans på Facebook redan men klasser bildas på nytt och man behöver få möjlighet att skapa samarbetsytor tillsammans.

Det måste till någonting annat som gör mötet givande.

På föräldramötena finns det även möjlighet att förmedla rena informationsbitar, förklarar Cecilia Jalkebo.

– Man måste tänka på att alla vårdnadshavarna inte är lika insatta i skolan eller den digitala världen. Så det behövs ändå att vi står under ett möte och förmedlar ren information, även om jag har mejlat ut det eller skrivit på lärplattformen. Det kan försvinna mejl, det vet vi. Det finns många som går miste om informationen om vi bara antar att det tas del av via plattformarna.

Men enbart informationsöverföring går bort. Vårdnadshavarna måste få känna att de får ut något av att besöka skolan:

– Diskussioner, workshops eller liknande gör mötet givande. Det måste till någonting annat som gör mötet givande, och gärna att man går ut med informationen innan om vad man ska ta upp på det kommande mötet.