Läraren: Ställ frågor till dina läromedel

Centralt innehåll, lärarhandledning, flexibilitet, värdegrund, tillgänglighet, digitalt kontra analogt osv… Det är mycket som ska stämma när man väljer ett nytt läromedel, och att hitta rätt bland alla alternativ kan vara en utmaning. I slutändan är det upp till lärarna att på något vis sålla agnarna från vetet, och välja det läromedel som bäst matchar deras undervisning.

– Ett bra läromedel betyder så mycket, arbetsbelastningsmässigt. Det ska kunna hjälpa oss att nå olika typer av elever och stötta den typ av undervisning vi ägnar oss åt, säger svensk- och historieläraren Lina Lindström.

Hon har ägnat mycket tid åt att fundera över läromedel och urvalet av dem, och har även bloggat om ämnet här i Skolvärlden.

 – Det är ju jättesvårt. I historia utgår vi från en enda lärobok, och vi har inte råd att byta ut den om den skulle visa sig vara ett dåligt val, det är ju jättedyrt att byta läromedel. Så om det blir fel är vi fast med en dålig bok i många år. Så det är skarpt läge, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att ha tänkt igenom vad man letar efter innan man sätter sig och läser igenom ett läromedel för att överväga ett inköp.

– Att man läser läromedlet med frågor i huvet är nog bra. Går uppgifterna att lösa på olika sätt så att olika elever kan använda det som fungerar bäst för dem, till exempel? Det kan vara bra att utgå från några generella frågor, och sedan har man väl lite specifika frågor kring sitt ämne när man läser, säger Lina Lindström.

Den svenska modellen där lärarna själva står för kvalitetssäkringen är relativt ovanlig, och har föregåtts av en ordning där staten granskade och gav omdömen. Ännu längre tillbaka var det endast statligt godkända läroböcker som gällde.

Skolvärlden har tidigare intervjuat en av världens ledande forskare på läromedel, britten Tim Oates, forskningschef vid universitetet i Cambridge. Han är tveksam till att Sveriges lösning, med närmast total frihet – och totalt ansvar – för lärarna, är den bästa.

– Hur vet vi att bedömningarna vi gör håller samma standard mellan olika skolor? Det är en ganska otydlig och osäker del av systemet i Sverige, säger han.

Men trots den kniviga och ofta tidskrävande processen tror inte Lina Lindström att en återgång till en ordning där myndigheter lägger sig i vore odelat positivt.

– Blir det automatiskt bättre för att Skolverket gör bedömningen? Det är klart att det skulle minska arbetsbelastningen med den typen av riktlinjer och rekommendationer, men det finns ju inget som garanterar att det leder till högre kvalitet. I slutändan är det någon person som ska göra det där urvalet, och det blir sårbart. I viss mån har vi på min skola gemensamma moment och då vill vi ha läromedel som stöttar vårt sätt att arbeta, säger hon.

I viss mån använder sig Lina och hennes kollegor av en extern värderare av litteraturen trots allt, nämligen de större läromedelsförlagen.

– Det är jättemycket att ta ställning till, och det blir nog att man lutar sig lite mot de stora förlagen. Ska vi ta in ett digitalt läromedel så blir det nog från ett av dem, det känns tryggast. Jag vet också att läromedelsförfattare upplever att det är en svår marknad att slå sig in på, just eftersom vi lärare ofta favoriserar de stora etablerade utgivarna.

Senast Lina Lindströms arbetslag bytte läromedel i historia tog alla kollegor med sig sina egna tankar och idéer om vad som är viktigt, och sedan diskuterade de tills de kunde enas om sju kriterier som var viktiga för läromedlet att uppfylla, exempelvis maktperspektiv och bra sammanfattningar.

– Alla har ju sina favoritgrejer som man vill att de ska ta upp, och vi är ju olika. Men genom ett gediget arbete där vi läste igenom ett antal läromedel kom vi gemensamt fram till ett val. Ett val som förstås inte var bäst på allt, men bäst på flest saker.

Allt som allt tog urvalsprocessen en hel termin. Diskussionerna sköttes under ämneslagstid och läsningen förtroendetid. Men Lina Lindström erkänner att tiden inte riktigt räcker till.

– Nej, förtroendetiden räcker kanske inte hela vägen. Men å andra sidan, om vi ska köpa in ett nytt läromedel till svenskämnet tar det inte alls lika lång tid. Där använder vi ett antal olika böcker och är inte lika beroende av att varje val blir helt perfekt.

Läromedelsföretagens branschorganisation Svenska läromedel har tagit fram en liten guide till lärare som står inför uppgiften att välja läromedel.

Guiden innehåller bland annat sju frågor av den grundläggande sort som Lina Lindström talar om:

• Finns det en lärarhandledning till läromedlet?
• Ger läromedlet möjligheter att undervisa flexibelt och anpassat till enskilda elever med olika kunskapsnivåer och förmågor?
• Vilar läromedlet på läroplanens värdegrund och vetenskaplighet?
• Innehåller läromedlet det centrala innehållet och främjar det ett varierat arbetssätt?
• Har läromedlet en struktur som ger undervisningen progression och eleverna sammanhang?
• Är läromedlet tillgängligt och har det formgivning och funktionalitet som förstärker undervisning och lärande?
• Bidrar läromedlet till att utveckla kunskaper och förmågor?

Du kan läsa mer om frågorna på svenskalaromedel.se/laromedelskollen.