Lärarna behöver tydligare direktiv för värdegrundsarbete

I en värld som står inför allvarliga utmaningar när det gäller öppenhet, delaktighet och demokratiska värderingar är det mycket viktigt att skolan är en plattform för arbete med värdegrundsfrågor. I skollagen, Lgr11 och Gy11, finns detta tydligt utskrivet. Det är vårt uppdrag att arbeta med demokratiska värden. Som lärare ser vi ett ökat behov av att prata värdegrundsrelaterade frågor bland eleverna. De uttrycker en önskan att få diskutera mobbning, utanförskap, stress, ideal, rasism och andra frågor som rör deras liv och samhället i stort. Det förändrade samhällsklimatet och kraven från skola och pressen att passa in i rådande normer bland unga, är helt klart bidragande faktorer till att behoven hos eleverna ökar och möjligheterna till dialog kring de här frågorna minskar. Vad händer med vårt samhälle om vi inte utbildar våra elever om grundläggande demokratiska värden och låter dem fundera över deras roll i världen och samhället, vädra åsikter, vrida och vända på komplexa frågor? Vilka framtida samhällsmedborgare är vi med och skapar om fokus på rena ämneskunskaper prioriteras och prestationen blir det viktigaste, det högsta betyget det enda att sträva emot? Behövs det ett nytt grundläggande tänk i skolan om hur vi tar upp värdegrundsrelaterade frågor? Behöver lärare fortbildas i hur vi arbetar med dessa frågor? Det tror vi.

2012 gjorde Skolinspektionen en utredning, Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, för att kartlägga hur svenska skolor arbetar med värdegrund – och demokratiuppdraget. Utredningen har främst uppmärksammat elevers möjligheter till att ta del av kunskap, värden, uttrycka sina åsikter samt utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande. Skolinspektionens utredning visar att skolans, utifrån lagstiftningen, samlade uppdrag har en tendens att genomföras i olika delar, där kunskapsutveckling separeras från värdegrundsarbete. Det framkommer i utredningen att det på många skolor saknas en helhetssyn och gemensam hållning kring demokrati-och värdegrundsuppdraget. Till vilken grad uppdraget integreras i undervisningen tycks beror på enskilda lärares varierande kompetens och tolkningar. Det gör att variationen blir stor, från de elever som får ett gediget värdegrundsarbete till de elever som i princip blir utan. Vi menar att det här är en farlig väg att följa. I ett samhällsklimat där många främlingsfientliga och andra extrema grupper tar mer plats i media och i politiken behöver vi ungdomar som är rustade för diskussioner om människors värde och jämlikhet.  

Även om det i slutändan är lärares enskilda ansvar bör en gemensam hållning eftersträvas för att uppnå likvärdighet. Vi anser att det är viktigt att lyfta värdegrundsfrågorna, från att vara något som alla tror att alla andra gör, till något som alla måste göra. För att detta ska bli verklighet menar vi att alla behöver ta ansvar men att det yttersta ansvaret ska utgå från nationella instanser med tydliga direktiv för hur värdegrundsarbetet ska bedrivas och att ansvar läggs på skolledare för att skapa tid och möjligheter inom ramen för lärarnas arbetstid att utarbeta ett konkret arbetssätt som är anpassat efter de mål som direktiven anger.  

Världen är i gungning. Värderingar sätts på prov. Alla behöver en grund att stå på som håller, en värdegrund – för det är vår värdegrund som håller ihop vårt samhälle och i slutändan hela den här världen. Vi vill kunna garantera varje barn och ungdom den möjligheten. Det är deras rättighet och vår skyldighet.

Elin Posch, högstadielärare
Ida Backe, gymnasielärare
Röda korsets folkhögskola