klassrum_larare_0
Arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät.
Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar.
Nu varnas det för att fler kommuner kan följa Uppsalas utveckling. 

En ny medarbetarenkät som gjorts i Uppsala kommuns grund- och gymnasieskolor under våren visar att fyra av tio lärare (38 procent) i regionen inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid, rapporterar Uppsala Nya Tidning

Enkäten ställer bland annat frågor om lärares arbetssituation, motivation och ledarskap. På påståendet ”Jag hinner med mina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid” svarar 13 procent av lärarna att det ”stämmer mycket dåligt” och 25 procent att det ”stämmer ganska dåligt”. Bara 9 procent av lärarna instämmer helt i påståendet, medan 36 procent tycker att det ”stämmer ganska bra”.

Hans-Eric Lindahl, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Uppsala, ser stora problem med att det finns en press på lärare att hela tiden göra mer och mer, samtidigt som man drar in på stödpersonal på olika sätt.

– Medarbetarenkäten visar på väldigt hög motivation, där ligger lärare bland de högsta. Men när det gäller arbetssituation ligger lärarna bland de lägsta. Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv blir det en tickande bomb. Det här riskerar att öka lärares långtidssjukskrivningar, eftersom man har så hög ambitionsnivå och dåliga ekonomiska förutsättningar, säger Hans-Eric Lindahl. 

Lärarnas Riksförbund i Uppsala försöker få politikerna att inse att man inte kan se varje ärende för sig, utan att man måste se kopplingen mellan nya lärarlönekriterier och resultatet av arbetsbelastning. 

Yrket måste vara till för fler än bara stjärnorna.

– Man kan inte lägga på mer undervisning på lärarna, utan tvärtom så måste undervisningen minska för att få utrymme för andra bitar som är nödvändiga, säger Hans-Eric Lindahl och tillägger: 

– Vi måste försöka få fram någonting som förhoppningsvis indikerar att rektorerna inte lägger på mer undervisning. Men det är också sparkrav på skolorna så det finns ju en risk att man hittar på några saker som kommer påverka detta. Vårt uppdrag just nu är att försöka agera om vi ser att något inte stämmer. 

Marcus Larsson och Åsa Plesner driver Tankesmedjan Balans som ofta belyser arbetsmiljöfrågan för lärare och andra yrkesgrupper inom välfärden. Under 2018 har Balans lyft problematiken med Uppsala kommuns nya lönekriterier, som går ut på att för att få högre lön måste lärarna ta på sig mer undervisning, och hur det leder till en försämrad arbetsmiljö.

– Det kan verka som en liten fråga, men det handlar just väldigt mycket om hur man vill få lärare att jobba mer. Det måste komma fram tydligare vad det är som händer där, säger Marcus Larsson.

Uppsalas nya lönekriterium är en fallstudie i hur styrningen av skolan går väldigt fel, menar Åsa Plesner.

Åsa Plesner och Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans.
Åsa Plesner och Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans.

– Uppsala är först med att försöka göra det här till en nedskriven regel, och jag tror att sannolikheten är stor att fler kommuner snart kommer att ta efter, säger hon och fortsätter:

– Vi är ganska få som öppet ställer oss emot att individuella löner, effektivisering och lönespridning är en bra idé. Så det finns inte en tillräckligt stark kraft för en annan utveckling än. Det kan så klart hända saker med avtalsrörelsen nu, men än så länge finns inte den diskussionen. Då är det här en lockande modell som är billig och som befäster den verklighetsbild som många har, men som vi menar bara gör folk sjuka.  
 
I förvaltningens risk- och konsekvensanalys har man tagit upp risken att folk kommer att känna sig pressade att jobba mer, och som åtgärd ska det införas en priolista, som de bland annat använder sig av i Lunds kommun. Detta är något som är väldigt motsägelsefullt, enligt Åsa Plesner.

– Då har man en lönemodell och ett arbetsmiljöarbete som står rakt emot varandra. Om du vill använda priolistan för att få ner din arbetsbelastning, då säger du samtidigt till din lönesättande chef att du inte presterar med lönemodellen. Det är inte seriöst av arbetsgivare att ha en morot åt ena hållet och ett skyddsnät åt det andra. Det säger att Uppsala bara är intresserat av de bäst presterande. Yrket måste vara till för fler än bara stjärnorna, säger hon.
 
Hur ser du på att det är väldigt höga tal på motivation i medarbetarenkäten bland lärare, men när det gäller arbetssituation så ligger lärarna bland de lägsta?
 
– Jag håller med Hans-Eric Lindahl om det han säger. Det är klart att det är fullständigt ohållbart i längden. Tyvärr tar inga kommuner tag i detta i grunden och försöker skapa rimligare avgränsade uppdrag för lärare – utan tvärtom så ökar man på med obehöriga och assistenter, och så ska de lärare som orkar vara kvar i yrket dessutom handleda och arbetsleda samtidigt som de har kvar sitt läraruppdrag, säger Åsa Plesner.

Marcus Larsson:

– Ska man kunna nå en balans mellan krav och resurser så måste man prata mer om den här bakomliggande filosofin. Jag tror inte att det är möjligt att ständigt öka kraven och minska resurserna – och ändå nå balans. Jag tror att politikerna målar in sig ännu längre i det hörn som man började måla in sig i redan 1991, i och med kommunaliseringen och New Public Managementstyrningen av skolan, säger han.

– Om det fortsätter på det spåret så kommer det bara leda till ett ökat problem och att glappet mellan krav och resurser blir större. Vilket får konsekvenserna att fler lärare blir utmattade och ännu färre vill studera till läraryrket.

Skolvärlden har sökt Birgitta Pettersson, direktör för utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun, för en kommentar utan resultat. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm