”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Det talas mycket om lärarnas arbetssituation. Arbetsuppgifterna har blivit fler samtidigt som elever med särskilda behov har ökat. Att återinföra lärarassistenter som en del i att avlasta lärarna är ett omdiskuterat förslag som en del menar skulle kunna bidra till att lärarna i större utsträckning skulle kunna fokusera mer på huvuduppdraget – undervisningen.   

Det saknas lärare

Tyvärr gapar många platser på lärarutbildningen tomma, när attraktiviteten för läraryrket sjunker samtidigt som efterfrågan ökar. Och det ständigt ökande gapet mellan antalet som vill utbilda sig till lärare och det verkliga behovet, innebär minskad konkurrens och i längden sänkt utbildningsnivå på de som ändå antas till utbildningen.  

Det hjälper inte heller att också själva lärarutbildningen genom året har fått massiv kritik. Många färdigutbildade lärare uttrycker att utbildningen inte är tillräckligt förankrad i verkligheten. En del av kritiken berör praktiken, som ligger sent in i utbildningen och är, i förhållande till allting annat, en för liten och oorganiserad del av helheten.  

Vad kan lärarutbildningen lära av andra? 

För den som vill bli elektriker behövs enbart gymnasieexamen, följt av några år som lärling. Under de första lärlingsåren (lärlingssteg 1) får den blivande elektrikern ut en lön på omkring 14 000 kronor per månad, före skatt. Under senare lärlingsår (lärlingssteg 2) får den blivande elektrikern ut omkring 16 200 kronor per månad före skatt.

Elektrikerutbildade lärlingar får redan tidigt i utbildningen komma ut i verkligheten och känna på yrket – samtidigt som man får en lön och har möjlighet att knyta kontakter.  

Då undrar man självfallet om man skulle kunna ta efter något av elektrikerutbildningens upplägg och samtidigt lösa några av skolans utmaningar. Visst skulle det vara möjligt att kombinera uppdraget som lärarassistent med högskole-/universitetsstudier mot en lärarexamen? Studenterna skulle exempelvis kunna arbeta som lärarassistent mellan 8.00-12.00, måndag till fredag, och på så sätt få eftermiddagarna fria till studier. 

Vinsterna är många  

Vinsterna i ett sådant upplägg är självfallet många. Det skulle leda till fler vuxna ute på skolorna, ett tydligt underlag till tjänsten ”lärarassistent”, samtidigt som lärarstudenter tidigt får möjlighet att känna på yrket. Att samtidigt lyfta lön, som ett alternativ till lån, är en vinst för individen. Lönen borde lämpligtvis ligga strax över ett fullt CSN-lån – som en morot för eleverna att välja arbete och praktik. På sikt skulle detta leda till att både lärarnas arbetsmiljö OCH lärarutbildningen blir mer attraktiva.  

Det har redan börjat

I Dalarna har man tagit initiativ till en arbetsintegrerad lärarutbildning. Där erbjuds lärarstudenter en utbildning med relevant arbete, det vill säga att man kan studera och samtidigt få lön. Låt oss följa detta innovativa projekt.

Vidare bör man fundera på vilka arbetsuppgifter som kan överlåtas till en lärarassistent. Att vara en resurs i klassrummet, få tillfällen att undervisa (till exempel i halvgrupper) samt att göra enklare administrativa uppgifter som att kopiera papper och boka utvecklingssamtal skulle med fördel skulle kunna överlåtas till assistenterna.

Man brukar säga att man först på riktigt lär sig att köra bil efter det att man tagit sitt körkort. Så borde det inte vara med lärarutbildningen. Med dagens skolsituation behöver vi lärare som kommer ut från lärarutbildning som vet vad det innebär att ha en klass och vad som krävs för att leda eleverna mot målen. 

Malin Ahlström, lärare grundskolan
Emma Köster, lärare Gymnasieförvaltningen