Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

För två år sedan meddelade regeringen att höstlovet skulle byta namn till läslovet. Lovledigheten skulle nu fyllas med en rad olika läsbefrämjande aktiviteter för alla åldrar. 

Bakom namnbytet ligger den ideella föreningen Läsrörelsen som sedan 2015 hade drivit projektet ”Läslov vecka 44” tillsammans med bland andra elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, fackliga organisationer och kulturinstitutioner – och i dag är läslovet ett allt mer vedertaget begrepp.

En lärare som till vardags inriktar sig på elevers läsinlärning i skolan är Jenny Borovszky Axelsson. Hon arbetar som läspedagog på Ljuraskolan i Norrköping och brinner för att alla barn ska klarar av målen inom läsning.
 
– Det är fantastiskt att få den här chansen att fokusera på läsning och stötta de eleverna som behöver extra läshjälp, säger hon.
 
Jenny Borovszky Axelsson är utbildad lärare med inriktning på språk och språkutveckling, och har studerat läs-, skriva- och tala-kurser. Men framförallt har hon ett gediget intresse för läsning och språkutveckling. 
 
Det kan vara lite komplext att förstå sig på läsuppdraget som man har som läspedagog, eftersom det inte finns någon officiell titel som heter läspedagog, menar hon.
 
– Det kan försvåra synen på uppdraget. Men min arbetsbeskrivning är att vara en del i skolans specialundervisning där jag fokuserar på läsinlärning. Jag fokuserar på att hjälpa de elever som behöver en extra skjuts med läsningen i år 1–6, säger Jenny Borovszky Axelsson.
 
Men hennes roll som läspedagog har redan börjat ge resultat på skolan trots att hon bara har arbetat med eleverna på skolan sedan våren 2018.
 
– Vi kunde se resultat redan i våras när jag gjorde en snabbinsats på dåvarande treorna. Samtliga ökade sitt läsflyt. Samma sak gäller i uppföljningarna på eleverna den här terminen – alla elever har förbättrat sina resultat. Det är jätteroligt att det går så bra, säger Jenny Borovszky Axelsson och fortsätter:
 
– Vi testar alla elever regelbundet för att säkerställa hur de ligger till i läsningen. Utifrån detta har vi sett att det finns några elever som ligger lite lågt och då sätter sig jag och vår speciallärare ner och diskuterar hur vi ska prioritera, därefter sätter jag igång och går ut i de olika klasserna för att träffa eleverna.
 
Själva stödet kan se väldigt olika ut till eleverna. Det kan handla om att eleverna har behov av hjälp med avkodning, läsförståelse eller för att få in ett läsflyt.
 
– En del elever har tagit jättestora kliv medan andra har tagit lite mindre kliv, men man ser ändå att mitt stöd har gett resultat.
 
Hinner du få den tiden du vill ha med varje elev?
 
– Det är många elever som har behov av extra lästräning.  Det kan kännas svårt att hinna med alla elever emellanåt, men ibland kan man ta flera på en gång genom att exempelvis anordna bokcirklar. Vi ser till att tiden räcker till för varje elev, jag jobbar intensivt med dem i perioder och när några vilar så är det andra som läser med mig. Det fungerar bra, säger Jenny Borovszky Axelsson.
 
Vad är nyckeln för att väcka elevernas läslust?
 
– För mig är det jätteviktigt att bygga relationer med eleverna och på riktigt lära känna de jag läser med. Man måste på något sätt knyta an till deras intressen, för det går inte bara att läsa – då blir det tvärstopp. Är eleven intresserad av fotboll eller hästar så får man försöka hitta en bok som fångar det, då blir det bäst resultat.
 
Hur ser du på att begreppet läslov finns – bra eller dåligt?
 
– Det är jättebra att man trycker på hur viktigt det är med läsning, även när man är ledig. Skolan kan göra mycket, men inte allt. Det är toppen att man uppmärksammar det på ett sätt som gör att eleverna blir nyfikna och lässugna. Det är otroligt viktigt att hålla igång sin läsning även när man är ledig. Det finns inga genvägar till att bli en bra läsare, det är att läsa, läsa och läsa som gäller.
 
Vad har du för boktips till lärare och elever?
 
– Jag slår alltid ett slag för bokserien ”Handbok för superhjältar”, de är helt fantastiska. Dels tar de upp det viktiga ämnet utanförskap, men det finns även en bra handledning kopplat till böckerna och bilder som man kan använda till smartboarden för elever som behöver bildstöd. Jag har ännu inte träffat någon som inte fångas av de böckerna. Några favoritförfattare är annars Ingelin Angerborn och Kristina Ohlsson som skriver i genren ”rysmys”, det passar ju extra bra så här i halloween-tider, säger Jenny Borovszky Axelsson.