scb

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Kravlista

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Kraven

1. Ge lärare rätt kompetens att bedriva sitt kompensatoriska uppdrag.
Lärar- och rektorsutbildningarna behöver införa obligatoriska kurser om de vanligaste diagnoserna och funktionsnedsättningarna inom grundskolan för att skolans kompensatoriska uppdrag ska bli verklighet.

2. Ge lärarna förskrivningsrätt för tidiga stödinsatser.
Det måste finnas en reglering och lärarlegitimation för lärare som ges en tydlig förskrivningsrätt till elevstöd från speciallärare inom ramen för ytterligare extra anpassningar. I ett nästa steg därefter måste elever utredas för – och få! – särskilt stöd.

3. Stödinsatser måste sättas in tidigt.
Det specialpedagogiska stödet måste i större utsträckning sättas in redan på lågstadiet. I dag sätts mest dokumenterat stöd in i årskurs 9. Då är det för sent.

4. Staten måste vara redo att ta över skolans finansiering.
I dagsläget finns inget enhetligt regelverk för hur tilläggsbeloppen för elevstöd fördelas utan det är upp till varje kommun att reglera. Detta har skapat en ojämlik skola där vissa kommuner är bättre och andra sämre på att ge barn med funktionsnedsättningar särskilt stöd. När nu ett viktat statsbidrag införs måste skolans huvudmän visa sig vuxna uppgiften att stärka skolans likvärdighet och kompensatoriska effekt. Annars måste staten ta över skolans finansiering

Det började med en hård debatt om lärares respektive föräldrars roller och ansvar för elever med stödbehov, som sedan gick över i samtal och samförstånd. Nu har Lärarnas Riksförbund (LR) tillsammans med Föräldranätverket Barn i Behov och Föräldraalliansen Sverige formulerat fyra gemensamma krav för bättre elevstöd, adresserade skolans huvudmän.

– LR har även tidigare stått upp för de elever som inte får tillräckligt stöd i skolan, men vi har inte tänkt lika mycket på den här kämpande föräldragruppen. Så samtalen med dem tillför delvis en ny dimension. I slutändan vill vi alla samma sak, och vi är eniga kring att det är en ohållbar situation för vissa elever i skolan idag, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Kraven presenteras i en debattartikel i Göteborgsposten, där Åsa Fahlén tillsammans med Jiang Millington från Föräldranätverket Barn i Behov och Claes Jenninger från Föräldraalliansen Sverige skriver att ”Det är huvudmännen, skolans ägare, och våra kommunpolitiker som enligt skollagen har såväl makt som ansvar för skolans arbetsmiljö och att skapa förutsättningar för alla barn att lyckas i skolan.”

Det första kravet lyder ”Ge lärare rätt kompetens att bedriva sitt kompensatoriska uppdrag”. Med det menar skribenterna att alla lärare redan under sin utbildning ska få grundkunskaper i att identifiera svårigheter och att genomföra anpassningar i undervisningen.

– Det är ju något som även lärarstudenterna har efterlyst. Men det är en balansgång – det behövs en större grundförståelse bland lärarna, men det är ju samtidigt inte så att det i sig täcker behoven. Det finns ett fortsatt behov av specialkompetens i form av exempelvis speciallärare, säger Åsa Fahlén.

Nummer två på kravlistan är ”Ge lärarna förskrivningsrätt för tidiga stödinsatser”. Det betyder helt enkelt att en lärare som säger till sin rektor att en viss elev behöver någon form av stödinsats faktiskt ska få det, och inte ifrågasättas eller förväntas lösa allting på egen hand.

– I praktiken blir det ofta så att när en lärare flaggar för att en elev behöver stöd så passas det tillbaka till läraren – du måste anpassa undervisningen mer. Rektorerna måste lita på lärarna, det finns begränsningar för hur mycket man kan anpassa som enskild lärare. Och där ska förstås rektorn i sin tur ha ett större mandat. Idag har de begränsat manöverutrymme, men man skulle ju också önska att fler rektorer stod upp för sina lärare, gentemot sina överordnande, säger Åsa Fahlén.

Krav nummer tre på listan: ”Stödinsatser måste sättas in tidigt”. Det är något som vi hört ekas även från riksdagen på senare år. Men trots det händer för lite på den punkten, menar Åsa Fahlén.

– Det måste systematiseras. Det händer saker på sina ställen, men inte överallt. Det går in i bristen på speciallärare igen. Men det handlar om att sätta strukturen för hur ska vi säkerställa att stödet finns där det behövs. Ett klart huvudmannaansvar, säger hon.

Krav nummer fyra, det sista på listan, lyder: ”Staten måste vara redo att ta över skolans finansiering”. Ökat statligt ansvar för skolan är en linje som LR drivit länge, och här får de stöd av föräldranätverken som vittnar om hur olika förutsättningar berörda elever har beroende på var i landet de befinner sig.

 – Det ser otroligt olika ut beroende på var i landet man bor. Det handlar mindre om vilka utmaningar eleven har och mer om var man bor någonstans. Och det är inte ok, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm