LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Parterna kommer inte länge i förhandlingarna på egen hand utan tar hjälp av medlare.

– Även om vi stod långt ifrån varandra redan inledningsvis så kändes det ändå som vi hade ett gemensamt intresse kring kompetensförsörjningsfrågan och läraryrkets attraktivitet, alltså hur vi ska få fler lärare att stanna i yrket, få fler att komma tillbaka och fler att välja yrket från början. Men det har visat att sig att det finns en fråga som ligger och blockerar, och det handlar om turordningsreglerna, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén som en förklaring till att det nu tagit stopp.

SKL vill ändra reglerna för hur anställda ska turordnas vid arbetsbristsuppsägningar, förändringar som andra fackförbund redan gått med på.

– Men för lärare passar detta väldigt dåligt. Och frågan har nu ställts på sin spets, säger Åsa Fahlén.

Givet lärarbristen, är det inte lite märkligt att ha fokus på just detta?

– Det är superkonstigt. Att den allra, allra viktigaste frågan – och det som gör att vi inte kommer framåt och kan prata om de viktiga sakerna, som arbetsmiljö och lön – är att SKL vill ha lättare att hitta den som ska bli av med jobbet.

Vad får ni för förklaring?

– Ärligt talat förstår jag inte riktigt varför det är så viktigt för SKL. Men det de fört fram är att de vill ha samma regler för alla som jobbar inom kommun och landsting. Det har varit deras ingång från början.

– När det gäller LAS till exempel så undrar de: varför kan inte ni ha samma avtal som alla andra? Men den modell som alla andra fack skrivit på skulle inte fungera för oss, eftersom den inte tar hänsyn till lärares behörighet utan bara ser till vad man har i sin tjänst det år det uppstår övertalighet. Det skulle bli jättekonstig att gå med på detta.

Beslutet om medling har tagits av parterna gemensamt.

Känns det som ett nederlag?

– Medling tas ju till lite då och då. Men jag kan tycka att det är väldigt, väldigt olyckligt att inte arbetsgivaren förstår, att anledningen till att vi vill ha ett skolspecifikt avtal faktiskt är att se till att läraryrket blir mer attraktivt. Vi har inte ens börjat prata om lönenivåer och annat utan detta har legat och blockat och det tycker jag är frustrerande och jag förstår inte riktigt detta fokus.

Vad händer nu?

– Första steget är att försöka hitta medlare som vi är överens om och som kan tänka sig att åta sig detta oerhört delikata uppdrag. Det är inte helt enkelt. Lyckas man komma runt alla låsningar så tycker jag att vi initialt hade ett gemensamt mål om att säkra kompetensförsörjningen. Men jag är faktiskt inte superoptimistisk.

Är ni beredda att gå ut i strejk?

– Det är klart att vi alltid är. Vi är beredda att använda alla verktyg som finns i verktygslådan. Men det handlar om många överväganden, både taktiskt – vad vinner man på en stridsåtgärd? det handlar om pengar – hur långt har man råd? Och vad kan motparten ta till? De bedömningarna har gjorts kontinuerligt under förhandlingarna.

I en debattartikel i Dagens Samhälle listar Åsa Fahlén tillsamman med Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, sju krav på vad som måste finnas med i ett nytt avtal. Överst kommer minskad arbetsbelastning.

Får ni något gehör för era krav?

– Lite gehör får vi. Arbetsgivaren är väl medveten om problemen med arbetsmiljön. Och de vill se till att det finns lösningar men inte tillräckligt. SKL vill ha planer som man ska genomföra ute i verksamheterna men de blir till intet förpliktigande, kommer man inte överens blir det ensidigt ett arbetsgivarbeslut.

– Det vi vill ha är lokala kollektivavtal som måste ta upp frågor om arbetsmiljö. Vi har inte specificerat hur det ska se ut, det ser så klart olika ut på olika ställen, men inte ens det vill arbetsgivaren.

Viktigt nu för fackförbunden är att få till ett avtal som tvingar arbetsgivaren att ta tag i arbetsmiljöfrågorna.

– Vi vet att lärarna vill ha det och det är därför vi inte släppt frågan om lokala kollektivavtal. Det fungerar inte att säga till huvudmännen: ni får göra som ni vill?  Det vet vi inte fungerar.