NPF-krav införs på lärarutbildningen

Utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd (tidigare kallat Aspergers syndrom) eller Tourettes syndrom, blir obligatorisk för alla studenter som utbildar sig till speciallärare och specialpedagog. Det beslutade regeringen på torsdagen.

Daniel Johansson är speciallärare på Sandgärdskolan i Borås och han tycker att det är ett bra beslut som regeringen klubbat. 

– Jag tycker att det är ett oerhört positivt steg man tar genom det här beslutet. Även om det är så att varje enskild undervisande lärare inte behöver fördjupade kunskaper om funktionsnedsättningar och diagnoser av olika slag så är det otroligt värdefullt för dem att ha en grund att stå på när de möter de här eleverna i klassrummet. En central del i att undervisa barn med diagnoser av olika slag är att ha ett bemötande som passar dem och att som lärare utifrån sina kunskaper om ämnet kunna skapa en undervisning som blir tillgänglig för de här barnen.

Från och med hösten 2018 införs kravet på NPF-kunskap på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, men regeringens ambition är att alla lärare ska utbildas framöver.

– Dessa lärare är centrala för det specialpedagogiska arbetet och ett viktigt stöd för alla lärare, därför är de högst prioriterade att få den här kompetensen. Men det här ska ses som ett första steg. Regeringen bedömer att alla lärarutbildningar bör innehålla kunskap om neuropsykiatriska svårigheter i framtiden, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

– En skola som är bra för elever med neuropsykiatriska svårigheter är bra för alla. Lärare har rätt till stöd i sitt arbete av speciallärare och specialpedagoger. Därför utbildar vi fler och stärker utbildningen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Daniel Johansson tycker att man som pedagog behöver kunskapen om ämnet för att sedan kunna föreställa sig vilka pedagogiska konsekvenser de här funktionsnedsättningarna faktiskt får i klassrummet.

– Det är av enorm betydelse för samtliga lärare. Att höja kunskapsbasen för samtliga lärare vad gäller funktionsnedsättningar tror jag i längden kommer att höja kvaliteten på undervisningen och därmed också tillgängligheten för elever i svenska skolor. Det är ett bra första steg, som man sedan får utvärdera om ett tag. Nu tar vi ett steg i helt rätt riktning, säger han.

Även Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, välkomnar beslutet.

– I mitt tidigare uppdrag som barnombudsman så träffade jag många barn som hade NPF och där skolsituationen var väldigt svår. Många av de barnen jag mötte hade hamnat i ett sådant läge där de till och med var hemmasittare för att det inte fungerade med det stöd man fick. Det här beslutet kan bidra till att fler barn får det stöd de behöver för att man kan gå i skolan på ett bra sätt, säger Fredrik Malmberg och tillägger:

– Det är många som får bra stöd i skolan också, men det har varit stora skillnader och stor variation i hur stödet har fungerat. Det är viktigt att man får den här typen av kunskap om man ska vara speciallärare och specialpedagog. Vi tycker att man borde gå ännu längre. Funktionsnedsättningsperspektivet behöver förtydligas i grundutbildningen för lärare också.

Lärosätena ansvarar för hur det nya innehållet ska läggas upp och genomföras. Ändringarna träder i kraft den 3 juli 2018. Det innebär att utbildningar som startar hösten 2018 kommer innehålla den nya kunskapen.