20180411_133823

Joanna Lundin är lärare, föreläsare och npf-pedagog på Källbrinksskolan i Huddinge.

| Foto: Åsa Larsson
SETT-mässan

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

Om Joanna Lundin

Joanna Lundin är npf-pedagog på Källbrinkskolan i Huddinge där hon arbetar med att stötta och coacha elever i hur de kan klara skolan.

Föreläser och handleder om neuropsykiatriska funktionshinder (npf). 

Har skrivit boken ”En skola som fungerar – för alla”. En handbok för hur man kan utveckla skolan – för den enskilde läraren eller hela skolan – som innehåller konkreta råd och tips för hur man skapar inkludering i praktiken. 

Joanna Lundins sju tips för struktur, tydlighet och förutsägbarhet

  • Ha en tydlig start och slut på lektionen.

Koppla lektionen till tidigare lektioner och berätta vad som ska ske nästa gång. Då får eleverna en röd tråd för undervisningen.

  • Ha dagordningen synlig på tavlan.

Det har man ofta för yngre elever men sen tappas det bort. Tips: Classroomscreen.com

  • Skriv lektionens syfte på tavlan

Det skapar motivation.

  • Ha fasta placeringar i klassrummet.

Fasta placeringar skapar trygghet och kan vara skillnaden mellan att vara i skolan eller inte.

  • Korta och varierade genomgångar.

Prata inte längre än 10 min, ska man prata längre än så är det viktigt att få upp elevernas uppmärksamhetsgrad till exempel med frågor till eleverna, en bild eller ett filmklipp.

  • Tydlig och positiv feedback.

Tankeregel – fem positiva för varje negativ.

  • Använd kognitiva hjälpmedel.

Time Timer är det bästa hjälpmedlet enligt många. Det borde finnas en i varje klassrum. Har man svårt med tidsuppfattning är det jättebra och gör det lättare att orka.

”Jag upplever att många lärare verkligen vill få inkludering att fungera, de försöker, men vet inte riktigt hur de ska gå tillväga”.

Orden är Joanna Lundins, lärare, föreläsare och npf-pedagog på Källbrinksskolan i Huddinge, som under SETT-mässan berättande om hur man får inkludering att fungera i praktiken.

– Många gör ett jättebra jobb i sitt eget klassrum, men hur kan vi få det att fungera överallt? Det får inte vara fantastiskt bra bara på vissa ställen.

Men vad är egentligen inkludering? Absolut inte att lägga ner alla särskilda undervisningsgrupper och säga att precis alla ska gå i stora klasser, menar Joanna Lundin. Inte heller att en elev sitter tillsammans med sin assistent och jobbar i en slags parallellverksamhet i klassrummet.

– Bra inkludering är att utgå ifrån det eleven behöver. Och att man som vuxen är extremt flexibel. Elevens behov ska styra, det är viktigast. Vi i skolan måste förändra vårt sätt att tänka och undervisa, säger Joanna Lundin senare till Skolvärlden.

– Jag möter ofta en slags tanke att man absolut inte ska ha elever i mindre grupper, för att det exkluderar, men jag tänker tvärt om. Ofta pratar vi om en skola för alla, och fastnar i det rumsliga, men kanske borde vi istället prata om ett lärande för alla. Då blir vi direkt mer flexibla i tanken. Det kan finnas elever som aldrig orkar vara i en stor miljö, andra kanske orkar ibland. Det viktiga är att vi kan tillgodose elevernas kunskapsbehov.

Inkludering, sa Joanna Lundin under föreläsningen, handlar om skolutveckling. Och det är inget man får till över en natt. Tvärtom är det ett arbete som måste pågå hela tiden. Absolut grundläggande är kunskap, inte bara till lärare utan till alla som verkar inom skolan, om vad elevers kognitiva funktionsnedsättningar handlar om. Och att arbeta med värdegrund och förhållningssätt till eleverna.

– Npf-elevers agerande går inte att fostra bort eller skälla bort. Jag möter fortfarande den uppfattningen ibland, att det här handlar om bortskämda och söndercurlade barn. Men här är det jag som lärare som måste ändra på mig och mitt eget synsätt, och det är förstås jobbigt.

Att klara av inkluderingsuppdraget handlar mycket om kunskap men också om den ansvarsprincip som psykologen Bo Hejlskov brukar prata om, förklarar Joanna Lundin senare.

Det är först när jag som vuxen tar ansvar som jag kan påverka – jag måste titta på mig själv, mina metoder och mitt bemötande. Och vi måste fundera på hur vi pratar om våra elever, betonar hon. Säger vi att de är omotiverade och lata eller menar vi att vi har elever som behöver stöd för att vilja? Förhållningsättet leder till vilka metoder vi använder.

– Först då kan bli det förändring i svensk skola. Vi måste prata etik och vad jag har för människosyn. Jobbar man mycket med konsekvenser och straff, med kvarsittningar och låsta dörrar, hamnar man ofta i att det är eleven det är fel på.

– Det här är en fråga där vi lärare måste kliva in och ta ett helt annat ansvar än vad vi gjort hittills. Det låter förstås jättetufft. Men man ska inte göra det ensam, vi måste jobba i team, stötta varandra och hjälpa varandra.

Du sa under föreläsningen att du ibland möter föreställningen att när elever har svårt att ”uppföra sig” så handlar det bara om dålig uppfostran.

– Ja, det är alldeles för vanligt, Inte så mycket längre att adhd inte finns, men man kan vara lite raljerande och sucka att ”nu för tiden har alla diagnos”. Och framförallt lägger man ett extremt stort ansvar på föräldrarna. Att föräldrar curlar och att föräldrar är jobbiga. Och då blir jag förbannad, det är väl klart att man blir jobbig om man har ett barn som håller på att gå under.

Men det finns många goda exempel att lyfta fram och ta efter, och mycket man kan göra direkt, i sitt eget klassrum, säger hon. Som att se till att varje lektion har sitt syfte tydligt formulerat på tavlan.

– Struktur, tydlighet och förutsägbarhet. Det är bra ledord för att få inkludering att fungera i praktiken. Har vi de tre orden som en slags avcheckning, då har vi det vi behöver.

– Och det fina i kråksången, vilket jag aldrig sa under föreläsningen, är att det som är bra för eleverna med npf, det mår alla bra av. Vi ska inte jobba dubbelt, bara på ett annat sätt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm