Nu blir nationella proven mer styrande

Problembeskrivningen är tydlig. Idag finns det stora skillnader både vad gäller hur lärare bedömer de nationella proven och hur överensstämmelsen ser ut mellan provresultat och betyg. Det finns skolor där nästan samtliga elever får högre ämnesbetyg än vad provresultaten visar medan det på andra skolor nästan inte är någon som får det. Det visar bland annat Skolvärldens egen granskning.

För att betygsättningen ska bli mer likvärdig beslutar riksdagen idag om att de nationella proven ska ges större tyngd vid betygsättning, eller mer formellt: resultaten på proven ska särskilt beaktas vid betygsättning. Det innebär dock inte att provet ska styra betyget helt och hållet utan även fortsättningsvis ska proven vara ett stöd vid betygsättningen.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är positiv till förändringen.  

– Vi har sett en betygsinflation och sett att det skiljer sig mellan resultat på nationella prov och betyg mellan olika skolor. Så det här ett steg emot att få en mer likvärdig bedömning, säger hon.

Men det finns en del farhågor kring att ge proven större tyngd. Forskare vid Karlstads universitet, som undersökt tillförlitligheten i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9, menar att kvaliteten brister och att det därför är riskabelt att använda proven på det sätt som regeringen föreslår.

– Det är väldigt viktig, när man gör den här förändringen, att man också ser över proven. Om de ska vara mer styrande än i dag så blir det än viktigare att de håller en hög kvalitet och att de håller en likvärdig kvalitet och samma svårighetsgrad år från år. Om proven ska väga tyngre än tidigare så måste proven vara utformade på ett sådant sätt att de går att använda till det, kommenterar Åsa Fahlén.

Det har också riktats kritik mot att förändringen skulle kunna göra att de nationella proven mer liknande examensprov och att allt annat som eleven gör under terminen skulle få mindre betydelse.

Åsa Fahlén tonar ner den risken.

– Jag tror att de som varnar för att det ska bli som ett examensproven överdriver betydelsen av förändringen. Det är inte så att nationella proven ska fungera som ett examensprov och det är inte så att lärare inte får något att säga till om, med de får större tyngd, säger Åsa Fahlén och tillägger.

– Det vi framförallt hoppas på är att detta leder till en mer likvärdig bedömning och att det inte fortsätter så att vissa skolor, varje år, sätter väldigt mycket högre betyg än vad resultaten på nationella proven visar. Det måste bli mer rättvist för eleverna. Förändringen innebär också en ”second opinion”, både för läraren och eleven, och ett stöd i utvecklingen av bedömningskompetens. Ur den synvinkel tycker jag absolut att detta är ett steg i rätt riktning.

Ändringen föreslås börja gälla den 29 juni 2018.