Skolexperten: ”Vårt skolsystem ökar segregationen”

I rapporten ”Ett söndrat land – skolval och skolsegregation i Sverige” har German Bender och Per Kornhall undersökt skolsegregationen i 30 medelstora svenska kommuner. 

Med skolsegregation menas att barn går i skolor med barn som liknar dem själva, socioekonomiskt och etniskt. I rapporten fann man skolsegregation i 28 av 30 kommuner och i över hälften av dem fanns en skolsegregation i hög grad orsakad av friskolesystemet. Välutbildade och svenskfödda föräldrar väljer bort skolor med barn till lågutbildade och barn till föräldrar med invandrarbakgrund, menar man i rapporten. 

– Vårt nuvarande system söndrar och bryter ner mer än det enar och rustar, fastslog German Bender, programchef för arbetsmarknad på tankesmedjan Arena Idé, under det seminarium där rapporten presenterades. 
 
Forskning visar att skolsegregation minskar likvärdigheten och ökar risken för motsättningar och polarisering, eftersom människor med olika bakgrund har mindre kontakt med varandra. Därtill visar forskning ett samband mellan skolsegregation och långtgående konsekvenser för samhället:  

– Det påverkar elevens utbildnings- och yrkesval, inkomst, sysselsättning och arbetslöshet, hälsa, sociala tillit och en rad andra faktorer, berättar German Bender.

Per Kornhall, fil dr och oberoende skolexpert, menar att segregationen också påverkar lärarnas situation:

– Det ligger grundläggande i skolans uppdrag att man är till för alla barn. Det här är ett system som är motsatt de värderingar man annars är satt att upprätthålla i klassrummet. 

Vi valde en prioritering och det var skola, skola, skola.

Även Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, vittnade om ett ”nästintill omöjligt uppdrag” för lärare och studie- och yrkesvägledare på starkt segregerade skolor med en hög andel utrikesfödda och barn till lågutbildade föräldrar: 

–  Vi ser att det är en högre andel obehöriga lärare på dessa skolor – och det handlar självklart inte om att lärare inte vill jobba med de här barnen. Det handlar om att situationen blir övermäktig och att man inte kan verka på ett bra sätt. 

En av de kommuner som haft stora problem med skolan är Södertälje. År 2011 hade kommunen sämst skolresultat i Sverige, enormt segregerade skolor och oerhört svårt att rekrytera lärare. Vändningen blev kraftfulla insatser berättar Boel Godner (S) som är ordförande för kommunstyrelsen:

– Vi valde att ha en prioritering i Södertälje kommun och det var skola, skola, skola. Det är där vi möter alla barn och har möjlighet att skapa jämlikhet i en otroligt segregerad kommun. 

Då hade man testat allt. En uppsjö av projekt hade genomförts och man hade bussat elever från en skola till en annan. Ingenting funkade – skolresultaten fortsatte att dala:

– Vi bestämde där och då att alla pengar ska gå till våra lärare. Det ska vara kunskap i klassrummen och lärare som jobbar hos oss ska se varenda unge. Sedan var det viktigt att se till att alla lärare är en del av en stor gemenskap, för givetvis kan det vara utmanande att jobba i våra skolor, förklarar Boel Godner.

Åsa Fahlén höll med om att det handlar om både lön och arbetsmiljö för att rekrytera lärare till djupt segregerade skolor i utanförskapsområden: 

– Det handlar också om att man måste få ett professionellt friutrymme. Läraryrket är inte intressant om någon talar om för mig vad jag ska göra.

– Sedan kan det också handla om mindre klasser, mer stödresurser runt omkring och tid för för- och efterarbete mellan lektionerna. 

När det kommer till åtgärder mot segregationen i sig såg skolforskaren Jonas Vlachos tre möjliga åtgärder:

– För det första handlar det om boendet – kan man bygga boende som är mer integrerat än vad det är idag? Det kan man troligen, men det tar tid. 

Alternativ två är att ändra i skolvalssystemet, menade Jonas Vlachos:

– Det är politiskt otroligt känsligt att peta i, men jag tror att man måste göra det. 

Slutligen såg han en tredje väg genom att göra en större socioekonomisk kompensation genom omfördelning av resurser, dels från stat till kommun och dels till skolorna. Vilket skulle innebära att skära ner på resurser till skolor som har socioekonomiskt starka elever, något som sällan är särskilt populärt.

– Men det är där segregationens prislapp kommer sättas – hur mycket är vi villiga att betala för att upprätthålla systemet och istället hantera konsekvenserna? Jag tror att den rimliga vägen är att både titta på skolvalssystemet och fördelningen av resurser.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.