karim_artikel

Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet. 

Forskning

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem.
I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga.
– De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet. 

Mer om boken och projektet:

Boken är avsedd både för lärarutbildningen och för verksamma lärare. Boken passar inom kurser som behandlar läroplansteori samt utvärderings- och utvecklingsarbete i skolan.

För verksamma lärare kan boken ge inspiration till och stöd i hur man kan utforma sitt utvecklingsarbete.

Karim Hamza vid MND är redaktör för den nyutkomna boken Undersöka och utveckla undervisning (Lund: Studentlitteratur) tillsammans med Jonas Almqvist vid Uppsala universitet och Anette Olin vid Göteborgs universitet.

Från Stockholms universitet medverkar även Lisa Björklund Boistrup (MND), Thomas Krigsman (MND), Iann Lundegård (MND), Anna-Karin Nordin (MND), Ola Palm (MND) och Malin Tväråna (HSD).

Den nyutgivna boken ”Undersöka och utveckla undervisning” ger konkreta exempel till lärare på hur praktik, beprövad erfarenhet och forskning tillsammans kan bidra till utveckling av både undervisningspraktiken och det didaktiska kunskapsfältet.

Boken bygger på nio didaktiska dilemman från verksamma lärare som berättar om sin vardag. Lärarna beskriver ett dilemma från sin egen undervisning som sedan kommenteras av en ”kommentatorsgrupp”, det vill säga andra lärare och forskare utifrån respektive kommentators särskilda kompetens och erfarenhet.

– Det är viktig forskning. I dag blir det mer och mer så att man inser att lärare behöver få makten över sin egen utveckling av kunskapen inom sitt eget fält. I väldigt många kommuner i landet har man olika typer av satsningar där lärare på olika sätt undersöker sin egen praktik. Man kan tala om det som kollegialt lärande, men också många andra satsningar runt om i landet som handlar om att lärare gemensamt forskar, säger Karim Hamza universitetslektor vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) vid Stockholms universitet.

Bokens syfte är att på ett alternativt sätt bredda möjligheten att se hur man kan producera kunskap på skolan. I stället för att direkt gå ut och observera undervisning så kan man utifrån sina erfarenheter som lärare berätta om didaktiska dilemman specifikt – och sedan få feedback på varje fall.

– Det blir mycket nya kunskaper bara av den här dialogen. Dialogen kan sedan fortsätta flera varv eller ta den som utgångspunkt för att göra en empirisk studie. Den stora styrkan med boken är att det är konkreta problem. Men också att det är verklighetsförankrat och tar sin utgångspunkt i en lärarvardag och där den vardagen sedan används gemensamt för att producera nya didaktiska kunskaper för professionen.

Det här arbetssätten är något alla skulle kunna göra på sina skolor på mindre plan.

En jätteviktig del är att läraren äger dilemmat som ska behandlas, och slutligen avgör vad som var givande av det som kommentatorerna reflekterat kring. Det är en viktig aspekt att det börjar och slutar med läraren.

Det är en stor spännvidd av dilemman som tas upp i boken. Men det som de alla har gemensamt är att de ligger nära lärares erfarenheter av det som händer i klassrummet.

Några handlar om hur man undervisar med ett visst innehåll, som exempelvis hur man kan hjälpa elever att utveckla sin läsförståelse. Eller hur man kan utnyttja skrivandet för att utveckla matematikkunskaperna.

Eva Rohdén.
Eva Rohdén.

– Men även dilemman som är på en helt annan nivå. Till exempel ett som handlar om fysisk beröring mellan lärare och elever i gymnastikundervisningen. Ytterligare exempel kan vara det här med hur man som lärare ska förhålla sig till spänningen mellan de krav som finns mellan kraven från styrdokument och att ambitionen att låta elever samtidigt ägna sig åt sådant som är meningsfullt för dem – blandningen mellan styrning och frihet, säger Karim Hamza.

Vad tror du dessa dilemman kan ge lärarna? Hur kan de ta boken vidare till sin egen skola?

– Det här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor på mindre plan. Det är målet med boken. Man kan tänka sig att några lärare på skolan formulerar ett fall och sedan är det kollegor som ger kommentarer. Eventuellt så bjuder man in några utifrån, från andra skolor eller eventuellt forskare, säger han.

Lärarna Eva Rohdén och Max Wejstorp på Sturebyskolan i Stockholm har deltagit och skrivit om ett dilemma i boken. Deras dilemma grundar sig i ett projektbaserat arbetssätt som man arbetar med i NO-områdena på skolan.

På deras skola fanns det en rädsla för att alla elever inte fick en gedigen genomgång av begrepp, teorier och modeller under NO-lektionerna.

– Hur säkrar vi att alla elever får förståelse för och kan använda naturvetenskapliga förklaringar och förmågor i vår undervisning trots att vi inte har lika många teorigenomgångar som vi hade när jag jobbade mer traditionellt i NO:n? undrar Eva Rohdén.

– Är man inte van att jobba med det här arbetssättet kan man som lärare tycka att barnen inte lär sig lika mycket och att det blir skillnader inom gruppen på vilka kunskaper man som elev får tillgång till beroende på vilka frågor man diskuterar med sin lärare under arbetets gång.

De farhågorna lyfter en av experterna, Marianne Dovemark som är pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet, fram som exempel.

– Dovemark skriver att hon oroas över att om vi lämnar över ansvaret för kunskapsinhämtande till eleverna för att värna deras kreativitet, får eleverna med torftigare sociokulturell bakgrund sämre kunskaper. De väljer oftare de enklare lösningarna och utmanas därmed inte lika mycket som vid mer lärarledd undervisning. Hon tar upp det som exempel att de som inte har drivet hemifrån stannar i sin utveckling då. Det är farligt, säger Eva Rohdén.

Hon tyckte det var viktigt att höra det, för det är precis de bitarna som hon har stångats med när hon har arbetat med detta.

– Jag fick en motivering som jag kunde ta med mig i framtiden i vardagen. Jag förstår varför jag gör som jag gör mer nu. Det är också ett viktigt argument för att låta undervisningen pendla mellan det kreativa elevstyrda arbetet och förklarande genomgångar, säger Eva Rohdén.

Max Wejstorp:

– Det är ett jätteintressant projekt att man vill koppla ihop forskning med oss som är på golvet och jobbar med elever i vardagen. Det har varit ett problem länge att vi står för långt ifrån varandra. Så detta är en jättebra idé som har varit givande att få respons på våra tankar av ”experter” som har tyckt till, säger han.

Att delta i projektet har tvingat lärarna att formulera det man håller på med, det är en stor vinst för dem själva, menar han.

– Det är nyttigt att man tvingas analysera sitt eget arbetssätt. För ofta kör man bara på år efter år, utan att reflektera så värst mycket. Sedan att få återkoppling på det, det är väldigt bra, säger Max Wejstorp.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm