Nya nationella målsättningar för skolan

I Skolkommissionens uppdrag ingick redan från starten att formulera nationella målsättningar med syfte att höja resultaten i skolan i hela landet. ”Mer kunskap, kvalitet och likvärdighet” som det heter i ett pressmeddelande från regeringen som nu tar frågan vidare.

– Tanken är att sätta upp en tydlig riktning som förmår alla skolans huvudmän för att följa upp samma mål, och därmed rensa bland de lokala mål som gör att det ibland uppstår en dubbel och oklar styrning – en nationell och en lokal, säger Gustav Fridolin.

En dryg vecka före riksdagsvalet är regeringen och oppositionen mindre eniga än någonsin, men utbildningsministern räknar med att det här är reformer som kommer att genomdrivas efter valet oavsett vem som leder nästa regering.

– Det här är ingen politisk strid. Vi har sonderat terrängen bland de borgerliga partierna och det finns ett brett stöd. Det skolkommissionen har gjort är att skapa en grund för att bedriva skolpolitik med färre konflikter. Även om vi inte är överens om allting, säger han.

Samma sak menar Gustav Fridolin gäller beslutet att ändra skrivningar i läroplanen så att texten tydligare pekar på rektors ansvar för studiero och trygghet. Dessutom ska nya formuleringar in om att eleven ska visa respekt för skolpersonal och andra elever, och har ett eget ansvar för sitt lärande.

Att ändra på sådana här formuleringar, kommer det att ge lärare mer mandat eller större möjlighet till sanktioner gentemot stökiga elever?

– Vi har ju i dag i kapitel 2 i skollagen ganska tydliga befogenheter för lärare. Men man upplever att det är svårt att få uppbackning för att använda de befogenheterna, och man känner sig ensam. Det är bra om vi kan förtydliga ansvarsfördelningen i skolan, säger Gustav Fridolin.

Kommunalrådet i Botkyrka Ebba Östlin (S) får i uppdrag att utveckla och förankra delmålen för de nationella målsättningarna, och ska redovisa sitt resultat den 15 december. Ändringarna i läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019.