OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet
Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.
- Svenska lärares totala årsarbetstid: 1 767 timmar. OECD: 1 622–1 645 timmar, beroende på årskurs.
- Andel kvinnliga lärare, grund- och gymnasieskola, i Sverige: 71 procent. OECD: 72 procent.
- Från och med nästa läsår utökas undervisningstiden i grundskolan i Sverige. Då blir det ytterligare 105 matematik och 100 timmar mer av idrott och hälsa. Samtidigt minskas elevens val med 100 timmar.
Källor: Education at a glance, Skolverket/TT
Under tisdagen släpptes årets upplaga av OECD:s ”Education at a glance”. Rapporten visar att svenska elever tillbringar mindre tid i klassrummet än elever i många andra OECD-länder. Däremot får svenska lärare lägga mer tid i skolan än sina kollegor i de flesta andra jämförbara länderna. Hur detta möjligen hänger ihop framgår inte i redovisningen, rapporterar TT.
Svenska grundskoleelever har rätt till 6 890 timmar undervisningstid fördelade på nio år, vilket motsvarar 766 timmar per år. Det betyder att Sverige hamnar en bit under OECD:s snitt på 7 533 timmar. Det ska dock påpekas att de svenska eleverna kommer att få mer undervisningstid i matematik och idrott från och med nästa läsår.
När det kommer till Sveriges lärare så tillbringar grundskole- och gymnasielärare 1 360 timmar i skolan varje läsår, det är väl över OECD-snittet på 1 135–1 184 timmar.
Men jämför man svenskarnas arbetstid med lärarkollegorna i Chile så tillbringar man mindre tid i skolan. Chilenarna har upp till 1 830 timmar i skolan, beroende på årskurs.
Förutom redovisningen av den totala årsarbetstiden i skolan för lärare så jämför man även andra parametrar för lärare i rapporten. Bland annat visar rapporten även att svenska lärares löner ökar i förhållande till löner för andra högskoleutbildade.
Unga lärare på gymnasiet och i grundskolans senare år tjänar strax över snittet jämfört med samma åldersgrupp i andra yrken som kräver högskoleutbildning. En del av förklaringen till gruppens löner kan vara de lönesatsningar som gjorts, samt den rådande lärarbristen.
Men lönemodellen, med höga ingångslöner, kan även leda till att lärarna senare i arbetslivet får sämre möjligheter till en stark löneutveckling – jämfört med hur det ser ut i andra OECD-länder.
I rapporten redovisas det även att svenska lärare i grundskolans senare år – med goda kvalifikationer – får en ingångslön som ligger 17 procent högre än OECD-snittet. Dock ligger maxlönen elva procent under OECD-snittet.
Läs hela rapporten här.