Överläkaren: ADHD har många positiva sidor

Antalet elever som får diagnosen ADHD har ökat kraftigt på senare år. Idag beräknar man att ungefär 6 procent av svenska elever i skolåldern omfattas av den. Överläkaren Anders Hansen, aktuell med nya boken ”Fördel ADHD”, menar dock att det är en feltolkning att prata om överdiagnostisering. Det handlar snarare om helt vanlig biologi, och inget abnormt.

– I ett evolutionärt perspektiv är det inte konstigt att folk har de här dragen som vi kallar för ADHD. De har varit viktiga för det sätt vi levt tidigare, men i det moderna samhället passar de dåligt in, säger Anders Hansen till Skolvärlden.

Din bok heter ”Fördel ADHD”. Men kan man ha fördel av ADHD i skolan?

– Människor som har många drag av ADHD har fördelar som att de är kreativa, drivna, och kan fokusera intensivt när de hittar något de är intresserade av. Men i en skolmiljö kan det bli väldigt svårt. Om man ska generalisera grovt så har skolan varit lite ”one size fits all”. Det fungerar utmärkt för vissa, men inte för andra, för de har en biologi som inte är anpassad för det. Det verkar finnas två sidor av myntet, men vi fokuserar på problemsidan. Jag vill inte bagatellisera de här problemen, men jag har mött så många patienter där man bara sett till problemen.

I boken går Anders Hansen in på hur människoarten har utvecklats under miljoner år, och att vi fram tills för 10 000 år sedan var jägare och samlare. Under den senaste miljonen år har vi alltså varit jägare och samlare i 990 000 år, och det är utifrån den verkligheten som evolutionen format våra hjärnor.

– Ett antal olika gener är kopplade till ADHD, en av dem är en variant av en gen som heter drd4. Man har tittat på en stam i Afrika som delat upp sig i två grupper – några lever som jordbrukare, andra som jägare och samlare. De jägare och samlare som har genen drd4 i ”ADHD-varianten” har lättare att hitta mat, medan de andra är undernärda. Bland jordbrukarna är det tvärtom – de med ”ADHD-varianter” är undernärda, och de som inte har den klarar sig bättre. Jordbrukssamhället premierar förmågan att fatta långsiktiga beslut snarare än impulsivitet och snabbt beslutsfattande, precis som vårt moderna samhälle gör, säger han.

Alla människor har drag av ADHD

Boken handlar inte i första hand om ADHD i ett skolperspektiv, men Anders Hansen gör ändå ett försök att definiera hur en skola som var bättre anpassad till elever med diagnosen skulle se ut.

– Jag är ingen expert på pedagogik och skolsystemet, jag vill bara förklara vad ADHD kommer ifrån. Men kortare lektioner och ständig återkoppling, snabbare dopaminkickar, och uppgifter baserade på nyttan med saker och ting fungerar i många fall bättre. Inte så långa tidshorisonter: berätta vad som ska vara klart om fem minuter, inte om en timme.

Framför allt vill han med boken nyansera bilden av ADHD, och belysa att det är samhällets struktur som avgör hur väl individer med sådana egenskaper fungerar. Han ger även exempel på allt från Nobelpristagare till OS-guldmedaljörer som har en ADHD-diagnos.

– Jag vill nyansera bilden och förklara fenomenet. Alla människor har drag av ADHD, det finns ingen tydlig gräns, det är en gråzon. Det är som längd – alla människor är inte långa eller korta, utan det är en flytande skala. Om man skulle ge hundra slumpmässigt utvalda personer på stan ADHD-medicin skulle hälften av dem sannolikt uppleva positiva aspekter som förbättrad koncentrationsförmåga.

– Är det rimligt att fem, tio, eller tjugo procent har diagnos? Vill vi att samhället ska se ut så att vi måste stoppa in mediciner i tjugo procent av våra barn, för att samhället är för svårt att förändra? Så vi förändrar barnen istället? Det är upp till oss.

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och gav 2016 ut boken Hjärnstark.