utflykt

Karin Bobergs senaste utflykt gick till Medelhavsmuseet i Stockholm.

| Foto: Magnus Glans
Tillsynsansvar

Planera rätt för en säker utflykt

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Karins tips för en lyckad utflykt
  • Planera noga och tänk igenom vart ni ska, vad ni ska göra där, hur ni ska ta er dit och vem som ska ha vilken roll under dagen. 
  • Ge tydlig information i god tid till dina medföljande kollegor och till eleverna. Berätta både de praktiska detaljerna, som hur ni ska resa under dagen, och vad du förväntar dig av alla. 
  • Spara allt prat om matsäcken till sist. Så fort du nämnt den slutar eleverna ta in annan information. 
  • Se till att vara tillräckligt många vuxna från skolan med på utflykten. Om något händer och ni behöver dela upp er – hur många behöver ni vara då?
  • Ge tydlig information till vårdnadshavarna om utflykten. Starttid och sluttid är extra viktigt att kommunicera. 
  • Se till att ha med en skoltelefon med kontaktuppgifter till alla vårdnadshavare så att du snabbt kan nå dem om det behövs.   
  • Promenera gärna tillsammans till utflyktsmålet. Samla ihop er då och då och prata om det ni ser. Samtalen kan vara minst lika intressanta som det ni ska besöka. 

Varför utsätter jag mig för det här?”. Tanken slår SO-läraren Karin Boberg nästan varje utflyktsmorgon innan hon går till skolan. Lärarens ansvar för eleverna, det så kallade tillsynsansvaret, kräver lite extra när man ger sig av från skolans område.

Ändå åker Karin gärna iväg med sina elever. Bara under det här läsåret har hon varit på fem utflykter med sin sjundeklass på Glömstaskolan i Huddinge. Med bra planering är det nämligen inga problem att ordna utflykter som blir både trygga och roliga, enligt Karin. 

Karins senaste utflykt gick till Medelhavsmuseet i Stockholm, men vart man åker spelar mindre roll tycker hon. 

– Att lämna skolbyggnaden med klasskompisarna är det stora äventyret. Vi lär oss saker även när vi väntar på bussen, i det oväntade mötet på vägen och av samtalen vi har under dagen. 

Vad är viktigast att tänka på när man planerar en utflykt?

 – God framförhållning och tydlig kommunikation är A och O. Det går inte att ta ett beslut från en dag till en annan och tänka ”nu sticker vi”. Som ansvarig vuxen måste jag ha tänkt igenom allt: vart vi ska, vad vi ska göra där, hur vi ska ta oss dit och inte minst vem som ska ha vilken roll, säger Karin. 

Hur informerar du alla som ska med?

– Till de vuxna som ska följa med brukar jag lämna skriftliga instruktioner om vad som gäller under dagen och vad jag förväntar mig att de ska göra. Jag som ordnar utflykten blir regissören. Jag vill göra det yttersta för mina kollegor, så att de också ska bemästra dagen. Ibland har jag med nya kollegor som inte har varit på utflykt med elever och som inte vet hur man tar vuxenrollen. Då är det viktigt att vi pratar igenom allt. Det finns ingenting som är självklart, säger Karin. 

Det är viktigt även för eleverna att veta i förväg hur dagen kommer se ut och vilka regler som gäller. De får informationen vid flera olika tillfällen, mer detaljerat ju närmre utflykten de kommer. 

– Jag kan inte tänka att bara för att jag har gått igenom instruktionerna en gång så vet de vad som gäller. Så funkar det absolut inte med högstadieelever, säger Karin. 

Jag vill inte att min klass är de som gör att medpassagerarna byter vagn.

När utflyktsdagen väl kommer brukar alla vara i god tid. Glömstaskolan ligger en bit utanför Stockholm, så när klassen skulle till Medelhavsmuseet behövde de åka både buss och tåg för att ta sig dit. Även om det, som Karin säger, är emot en högstadieelevs natur att gå på led så är principen densamma: alla går i samlad trupp med en vuxen först och en sist. Inför varje nytt moment samlar Karin och hennes kollega ihop gruppen. Karin vill att eleverna ska lära för livet och går till exempel igenom innan hur de ska bete sig i kollektivtrafiken. 

– Jag berättar hur jag själv känner när jag är ledig och tåget invaderas av högljudda elever. Jag vill inte att min klass är de som gör att medpassagerarna byter vagn. Det är också viktigt att jag som vuxen är aktiv under resan och går omkring på tåget. Både för att eleverna ska lyckas, men också för att se så att ingen går av på fel plats. 

Ofta går Karin av med klassen några stationer tidigare än vad som behövs så att de får promenera en bit tillsammans. Då och då stannar de till, samlar ihop sig och pratar om vad de ser. Det blir också ett tillfälle för Karin att stämma av med sin kollega. 

– Det ger otroligt mycket att få vara med i elevernas samtal under de här promenaderna, som när vi går förbi ambassaderna och ser alla flaggor. ”Är det där Turkiets ambassad? Därifrån kommer farmor!”. Eller när vi ser de dyra bilarna på Strandvägen. ”Titta Karin, hur mycket pengar behöver man för att köpa en Corvette?” De blir så engagerade och ställer massor av frågor, fast de i vanliga fall vill vara så långt från oss vuxna som möjligt. 

Framme vid museet går Karin noga igenom vilka regler som gäller där inne, var de ska samlas efteråt och vad eleverna ska göra om det händer något. Hon har alltid med sig en skoltelefon som eleverna kan ringa till. I telefonen finns nummer till eleverna och deras föräldrar. Det är viktigt att snabbt kunna nå vårdnadshavarna om det skulle vara något. 

Själv tar jag aldrig med föräldrar och förväntar mig att de ska ha ansvar.

Eleverna får en enkel uppgift som de ska lösa på museet. Visst har det hänt att museipersonal har fått påminna elever om ordningsreglerna, men det brukar ändå gå väldigt bra tycker Karin. Nyckeln tror hon är att alla är så väl förberedda på vad som gäller. 

Hemresan är det enklaste på hela dagen. Alla är trötta och vill hem. Det är en utmaning att ha med en hel klass på Stockholms centralstation, men även det brukar fungera bra. Eleverna känner sig lite osäkra där och är själva angelägna om att hålla koll på de vuxna, berättar Karin. 

Hur många vuxna behöver man vara på en sådan här aktivitet?

– Minst två. Gärna fler. Man behöver tänka på vilka oförutsedda saker som kan hända och hur man ska lösa dem. Allt beror på hur gamla eleverna är. Om det är en elev som har svårt att ta till sig information så tänker man kanske att då får det barnet ha med en förälder. Men det funkar inte så, för föräldern har inget ansvar. Själv tar jag aldrig med föräldrar och förväntar mig att de ska ha ansvar. Det vilar helt på oss som är anställda på skolan.  

Finns det någon typ av utflykt du inte skulle göra?

– Badutflykter vet jag faktiskt inte om jag skulle ta med barn på. Inte heller att åka skridskor på sjön. Det är ett för stort riskmoment och för många faror som jag inte kan förutse. Man får välja aktiviteter där man under rimliga gränser kan förutse vad som kan hända. Jag som lärare har ju ansvaret och måste kunna garantera och upprätthålla lugnet. 

Trots stort ansvar och mycket förberedelser åker du på många utflykter. Varför?

– Jag tror på gemensamma minnen av sådant man gör. Det vi gör utanför vardagen bygger relationer och stärker oss som grupp. Det är roligt när man har klasserna i flera år och vi kan bygga upp förväntningarna tillsammans. Mina elever kommer redan och frågar när vi ska åka någonstans nästa gång, säger Karin. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm