lagaffektiv

Förgrundsgestalt för det lågaffektiva tillvägagångssättet i Sverige är psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén.

Lågaffektivt bemötande

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser.

En förklaring till att många lärare nappat på de lågaffektiva principerna gissar psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén beror på att metoderna fokuserar på själva hanterandet medan andra metoder handlar om att förändra ett beteende, vilket är mycket svårare.

– När jag kom till skolan och sa, så här ska ni göra om en elev börjar kasta möbler, blev alla jätteglada för ingen annan hade någonsin sagt det tidigare. Man kommer från lärarhögskolan – en elev hamnar i affekt – och man har noll verktyg för att hantera det. Jag skulle säga att mycket av det som rör hantering har varit amatörmässigt och så får det inte vara. Som professionella måste vi veta vad vi sysslar med. 

De metoder vi ska använda för förändring, handlar om vad vi själva ska göra annorlunda.

En av grundprinciperna i Bo Hejlskov Elvéns filosofi är antagandet att människor som kan uppföra sig också gör det. Och om någon inte uppför sig, beror det på att hon inte haft förutsättningar för att leva upp till omgivningens förväntningar och krav. En annan princip handlar om ansvar och makt att förändra. 

– Om jag har problem med något måste jag ta reda på vad jag ska göra för att ändra det. Om jag säger till eleven hur hon ska vara för att mitt jobb ska bli lättare, då blir det upp till eleven om mitt jobb funkar, och då blir jag maktlös. Det är kärnan i det här sättet att tänka. Om problemet ligger hos mig, då har jag makt, eftersom mitt eget agerande är något jag kan förändra. Det betyder också att de metoder vi ska använda för förändring, handlar om vad vi själva ska göra annorlunda. 

Händer det att folk blir provocerade när du säger det? 

– Ja, absolut. Vissa tänker att människan måste kontrolleras och övervakas för att sköta sig medan andra, som jag, tror att människan alltid gör sitt bästa. Självklart finns det lärare som tror att det krävs auktoritära metoder och de blir provocerade när jag säger att ”barn är inte onda” utan det var du som klantade dig. Men jag tänker att om jag får veta att det är jag som klantat mig, då kan jag ju ändra mig. Jag kan inte ändra på barnen men jag kan ändra mitt eget agerande. Det måste vara effektivt att veta. 

I krisen ska vi inte sätta gränser – det leder till mer våld.

Att däremot tolka det lågaffektiva förhållningssättet som ett icke-agerande och att läraren inte ska sätta gränser är felaktigt, betonar Bo Hejlskov Elvén, och förklarar att en av de saker lärare fångat när det gäller lågaffektivt bemötande är att man inte ska gå i clinch med eleven när denne är i affekt. 

 – Det är väldigt viktigt. Men det betyder inte att vi inte ska sätta gränser. I vardagen ska vi självklart ha gränser, det är när de inte funkar – i krisen – som ska vi lägga det åt sidan – hantera – och sen gå tillbaka och se varför det inte funkar och hur ska vi göra för att få det att funka. Det är viktigt med uppdelning mellan vardag och kris. I krisen ska vi inte sätta gränser – det leder till mer våld – i krisen ska vi hantera så att situationen snabbast möjligt går över. Det gör vi genom att backa, ge utrymme etcetera och bara avbryta om det är farligt för någon annan, och det har vi också metoder för så att ingen blir skadad. Det är jätteviktigt.

Men sen, säger han, måste vi ta reda på hur vi bygger upp en vardag så att det här barnet vet vad som gäller, kan hantera kraven och leva upp till dem så att vi inte hamnar i samma situation igen. 

– En del tror att lågaffektiv bemötande handlar om att inte agera alls – men det funkar inte. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm