Regeringen: Staten bör ta större ansvar för gymnasieskolan
Regeringen ska utreda hur staten kan ta över delar av ansvaret för gymnasieskolan från kommunerna. LR:s Åsa Fahlén välkomnar idén: ”Jag jublar” säger hon.
Särskild utredare för ”Planering och dimensionering av gymnasial utbildning” är Lars Stjernkvist (S), kommunalråd i Norrköping. Han ska bland annat:
- Föreslå hur gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux och särvux kan planeras och dimensioneras inom ramen för en regional planeringsmodell
- Föreslå en ansvarsfördelning mellan staten, kommunerna och andra aktörer för en regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning,
- Föreslå en finansieringsmodell för gymnasieskolan som i högre grad tar hänsyn till skolors varierande förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning
- Lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 3 februari 2020.
På måndagen presenterar regeringen en utredning som ska se över styrningen av gymnasieskolan, inklusive vuxenutbildningen, kan förbättras.
– Gymnasieskolan utgör basen i Sveriges kompetensförsörjning. I takt med att arbetsmarknaden blir allt mer regional, och eleverna rör sig allt mer regionalt, måste även den gymnasiala utbildningen planeras och dimensioneras regionalt för att kunna möta behovet av utbildning inom regionen, säger gymnasieminister Anna Ekström.
Hon skriver om bakgrunden till utredningen i en debattartikel på DN.se:
”Sveriges kommuner är ofta för små för att kunna hantera utbildningsutbudet på ett bra sätt. Och den fria etableringsrätten för gymnasier har inte lett till ett allsidigt utbud i hela Sverige – däremot till ett överutbud av populära program i starka marknadslägen.”
Hon pekar ut fyra områden där hon menar att dagens styrning inte duger:
- Utbildningsutbudet. Många kommuner är för små för att kunna erbjuda alla nationella program och inriktningar. Det skapar ojämlikhet för eleverna som får ett begränsat urval beroende på var i landet de bor, och det försämrar kompetensförsörjningen till arbetsmarknaden.
- Resursutnyttjandet. Friskolereformen har lett till fler skolor med färre elever per skola. Det gör att resurser som lärare, skolbibliotek och elevhälsa inte utnyttjas effektivt.
- Styrkedjan. En gymnasieelevs hemkommun har det formella ansvaret för den individens utbildning. Nu när varannan gymnasieelev går på antingen en friskola eller en skola i en annan kommun skapas en obalans mellan kommunens ansvar och vad den faktiskt kan göra.
- Finansieringen. Dagens system tar för lite hänsyn till elevers och skolors olika behov. Pengar borde i större utsträckning riktas till de skolor som behöver resurserna mest.
Utredningen ska ta fram förslag på hur utbildningen kan planeras och dimensioneras bättre på regional nivå, och hur en ny ansvarsfördelning mellan stat, kommun och andra aktörer bör se ut.
Lärarnas Riksförbund har jobbat för ökat statligt ansvar för både grund- och gymnasieskolan under en lång tid, och ordförande Åsa Fahlén är positiv till utredningen.
– Gymnasieskolan har inte mått bra av att ligga på den kommunala nivån i ansvarskedjan, även om många kommuner försökt samarbeta sinsemellan om utbud av gymnasieprogram och antagning av elever
Hon menar att en anpassning till det regionala, snarare än kommunala, sammanhang där högskolan och arbetsmarknaden redan verkar, kan vara en nystart för gymnasieskolan.
– Snart 30 år har gått sedan ansvaret för gymnasieskolan i högre grad togs över av kommunerna. Vi ser tydliga tecken på att strukturen gått förlorad. Kan staten bringa ordning i förutsättningarna för planering och finansiering så har såväl eleverna som samhället allt att vinna på det, säger Åsa Fahlén.