Färre nationella prov, en digitalisering och en rättning som sker externt. Det är några av de stora förslagen som presenterades när utredningen om nationella proven lämnades över till regeringen.
Utredarens förslag
Nationella prov i dag
Källa: Utredningen ”Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning”
På torsdagen höll utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic en pressträff där en utredning om nationella proven överlämnades. Vid presskonferensen deltog bland annat Tommy Lagergren, från Skolverket, som har arbetat med betänkandet ”Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning” – en utredning som har pågått sedan april 2014 med syftet att förbättra nationella proven.
Vi försöker skapa ett system som är i balans.
Både nationell och internationell forskning har man använt sig av i utredningen, där man totalt har samtalat 110 elever, 90 lärare och 90 rektorer. Tommy Lagergren menar att flertalet av människorna de talat med haft en god inställning till de nationella proven.
– Samtidigt så känner sig elever stressade. Det står helt klart genom de samtal vi har fört. Även lärare pratar om den tidsåtgång som nationella prov tar, säger Skolverkets utredare, Tommy Lagergren.
Utredningen har bland annat lett till ett förslag om att man bör minska antalet prov. Förslaget som presenterades innebar ett system i tre delar: nationella prov, nationella bedömningsstöd samt nationell kunskapsutvärdering.
– Vi försöker skapa ett system som är i balans. Att det blir en jämn fördelning mellan de här olika delarna. Och att syftena för varje del ska renodlas så att det blir tydligt med vad som ska uppnås med varje del, säger Tommy Lagergren.
Betygen går uppåt medan kunskapen blivit krisartat låg
Efter presskonferensen berättade gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic om hur hon såg på utredningen.
– Det känns väldigt bra, jag ser att likvärdiga betyg och rättssäkra betyg är en förutsättning för en jämlik skola. Vi kan inte konkurrera på den globala marknaden med ihåliga betyg och utan riktiga kunskaper, säger Aida Hadzialic till Skolvärlden och fortsätter:
– Vi har sett en trend där svenska betygen går uppåt, medan kunskapen blivit krisartat låg. Då måste vi fråga oss själva vad som har brustit i våran kunskapsuppföljning, vad som gör att våra högskolor och universitet säger att även toppresterande elever i dag inte når samma goda kunskapsresultat som tidigare generationer.
Aida Hadzialic vill även poängtera att det är extremt viktigt att lärarna är lika involverade i det nya systemet även framöver.
– Jag ser ju såklart att lärarna även framöver ska ha den huvudsakliga bedömningen, men vi ser också att dagens system inte håller. Det är uppenbarligen så att det är något som är fel, säger Aida Hadzialic.
I utredningen föreslog man dessutom att minska antalet obligatoriska prov i vissa årskurser och att digitala nationella prov ska genomföras fullt ut först 2022.