Så kan kuratorn stötta lärarna

Efter 28 år som skolkurator i Stockholms skolor, och nu på väg ut pensionärslivet, är skolfrågorna fortfarande brännande för mig. Principer och tankar och alla förändringar över tid ligger aktuella. Skolan har över min tjänstgöringstid förändrats mycket och i synnerhet på senare tid då ett flertal politiska tyckare har krånglat till och förändrat grundläggande principer.

Hur skapar man egentligen en organisatoriskt bra struktur för hur skolan ska stötta eleverna till en optimal skolgång? Barnen är ju det framtida kapital världen har för att fungera som bäst.

Jag tror verkligen inte vi kan göra det utan föräldrarna – de har ju samma mål som vi i skolan har i vår yrkesprofession. I föräldrarnas intresse ligger att bringa sina egna barn till optimal studie/betygsnivå och skolan har detta mål för hela elevgruppen.

Nu är det skolan som ska leda och stimulera eleverna till bästa resultat, helst utan att störa föräldrarna på annat sätt än att hålla dem informerade om vilka åtgärder/extra anpassningar som ska vara till hjälp. Det blir förvirrande för barnen att splittra upp skolvärlden och hemmavärlden. När de ser att hemmet och skolan drar år samma håll hjälper vi dem att hålla ihop meningen med vardagstillvaron. Det är tryggt att känna att skola och hem är på väg åt samma håll och det underlättar för att hålla motivationen uppe.

Som skolkurator ingår man i Elevhälsan, vars roll förändrats i styrdokumenten de senaste åren, genom att uppdraget i huvudsak ska vara förebyggande och främjande för hela elevhälsans personal. Om Elevhälsan ska kunna verka förbyggande och främjande ur det perspektivet, krävs ett tätt samarbete med skolledaren som lyssnar och tar till sig åsikter om hur detta ska kunna ske, för att ha ett vidgat perspektiv i mötet med sin ledningsgrupp. Rektor har ett huvudansvar för att använda denna informationsbank för att skapa den bästa situationen för sina elever och det är helt nödvändigt att det sker ett kontinuerligt tankeutbyte där värdering av analysmaterial blir framträdande.

Jag tycker det är problematiskt att rektorer ofta har bristande kunskap om elevhälsopersonalens kompetens. Det blir lätt så att alla i skolan ser den särskilda kompetensen som ett slags allmängods för gemene man, och man fuskar lite, i synnerhet inom det sociala området. Det leder till att man inte tar tillvara den särskilda kompetensen och det resulterar i att kvaliteten i elevhälsoarbetet blir lidande.

Samtalet med elever och föräldrar bedrivs även av lärare och annan skolpersonal och det är ofta ett stort stöd för familjerna. Dessvärre har lärare svårt att se när gränsen för deras egen förmåga är nådd. Många lärare känner sig tyngda av elevers/familjers problem och bär en tung börda, som begränsar deras lärargärning. De känner sig bakbundna av tysthetslöften och de upplever att allt som sker i skolan tar för mycket tid och klagar över sin arbetsbörda. Jag, som kurator, har många gånger upprepat samma åsikt; ”Det finns inget som tar så mycket tid, som frustrationen man upplever när man inte kan vara till hjälp.”

Kurators arbetsverktyg kan anpassas till verksamheten utifrån rektors formulering av uppdraget – och den enskilda kuratorns förslag om hur man ska uppnå detta mål.

Det är inte självklart att arbetsuppgifterna behöver förändras så mycket från traditionellt kuratorsarbete i skolan, som ofta bestod i enskilda elevkontakter. Man kan se stödsamtal, motivationssamtal, krissamtal, utredande samtal, rådgivande samtal liksom åtgärdande insatser som förebyggande för den enskilda eleven.

Kurator, liksom övrig elevhälsopersonal, förväntas kontinuerligt och strukturerat samarbeta med skolans personal. Detta är till gagn för eleverna. Samarbete kan ske på olika sätt. Kurator kan vara ett stöd för pedagogerna i mötet med eleven och föräldrarna , antingen genom att vara deltagare i samarbetet eller att genom råd/handledning stötta pedagogen inför mötet. Samarbetet kan också ske i möte med arbetslagen där informationsutbyte och problemlösning sker.

Kurator har utbildning att tänka i sociala sammanhang. Studier av hur eleven fungerar socialt i gruppen och skolmiljön ger förutsättningar att ge vägledning till eleven, pedagogerna eller föräldrarna att uppmuntra effektiva ageranden.

Det är viktigt att skolan bedriver ett systematiskt elevhälsoarbete med en förutbestämd arbetsgång. Arbetsgången är till stöd för personalen då problem uppstår. Det är lätt hänt att problemsituationer hanteras slarvigt och fel om det inte finns en tydlig struktur att hålla sig till.

Ulla Kronqvist, skolkurator