Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Jonathan Wahlström, ordförande för Unga hörselskadade, lyfte i en debattartikel i Skolvärlden om skolsituationen för inkluderade elever med hörselnedsättning. Artikeln sätter fokus på hur viktigt det är att skolor arbetar aktivt för att ha en mer tillgänglig lärmiljö där eleverna, oavsett förutsättningar, får samma chans att utvecklas och tillgodogöra sig utbildningen.

Cirka 90 procent av alla elever med hörselnedsättning går inkluderade i kommunala eller fristående skolor. De måste från dag 1 hantera konsekvenserna av sin hörselnedsättning i ett sammanhang där fungerande kommunikation är nödvändigt för att man ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Vår tidigare granskning av ljudmiljön i skolor i Stockholms län, och deras användning av hörteknik, Hoda-rapporten, visar att vi måste arbeta med den här frågan på många olika nivåer. För det första behöver skolförvaltningar och skolhuvudmän driva på för att frågan om en bra ljudmiljö redan kommer in på bygg- och ombyggnationsstadiet av skolbyggnader.

För det andra är det viktigt att skolledare leder skolans tillgänglighetsarbete för att identifiera hinder i lärmiljön och aktivt arbetar bort dem tillsammans med skolpersonalen. Det handlar lika mycket om att tillgängliggöra både undervisning och fysiska miljö så att man säkerställer att eleverna verkligen kan hänga med i vad som sägs, av både pedagoger och klasskamrater.

För det tredje är tillgång till hörteknik som pedagoger och klasskamrater kan använda viktigt för att en elev med hörselnedsättning ska kunna vara delaktig. Pedagoger behöver också kunskap om teknikens möjligheter och begränsningar och hur de med olika pedagogiska strategier kan främja delaktighet och lärande. Även andra kommunikationsmetoder som svenskt teckenspråk eller tecken som stöd kan vara komplement.

Samverkan mellan kommuner, landsting och stat är A och O för att elever med hörselnedsättning ska få goda förutsättningar i skolan. Idag ser vi att stödet ser olika ut beroende på var eleverna bor. Inte alla kommuner har tillgång till en hörselpedagog och vissa kommuner saknar helt organiserat stöd. Dessutom ser kostnadsansvaret för hörteknik väldigt olika ut. Ibland har landstinget ansvar och ibland kommunerna. Fördelning av kostnadsansvar ses mer som en organisatorisk fråga än en kompetensfråga.

Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, och vi måste på olika sätt samverka så elever med hörselnedsättning så tidigt som möjligt får förutsättningar att lära. Det som är nödvändigt för dem kommer också att vara bra för alla andra barn i skolan. Skolan har det omedelbara ansvaret att säkerställa en tillgänglig lärmiljö med god ljudmiljö. Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger stöd i det arbetet i form av fortbildning, nätverk, stödmaterial och specialpedagogisk rådgivning. 

Greger Bååth, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten