inkludering_forskning

Forskaren Elaine Kotte har undersökt lärares uppfattningar om deras lektionsplaneringar och synen på inkludering.

Forskning

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra.
Det visar en ny avhandling på Malmö högskola.
– Att jobba inkluderande är en process som aldrig tar slut, säger forskaren Elaine Kotte.

Elaine Kotte, doktorand och tidigare specialpedagog, har undersökt lärares uppfattningar om deras lektionsplaneringar och lektionsarbetet så att det ska kunna inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen.

– Intresset för inkluderingsfrågor kommer från mina tidigare erfarenheter som specialpedagog. När jag deltog på olika lektioner i klassrumsundervisningen, märkte jag att det kan vara svårt för enskilda elever att delta i lektionsuppgifterna efter egna förutsättningar, säger Elaine Kotte.

Avhandlingen ingår i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram ”Inkluderande lärmiljöer”. I projektet samverkade forskare från Malmö högskola med 12 kommuner och 31 skolor. Genom enkäter har lärare fått berätta hur de uppfattar inkluderande undervisning och svarat på frågor kring inkluderande undervisning relaterat till bland annat deras ämne, deras planering och till specialpedagogiska kunskaper och resurser.

Lärarnas enkätsvar visar att många var positiva till inkluderande undervisning, men de ansåg att det var ett svårt uppdrag att genomföra.

– Resultatet visade även att det är ett svårt uppdrag att genomföra när eleverna består av en heterogen grupp individer med olika behov och förmågor. Var fjärde lärare ansåg det dock att det är en lätt och ganska lätt uppgift, säger hon.

I nästa steg gick Elaine Kotte vidare och gjorde en fallstudie där nio högstadielärare, i teoretiska och praktiska ämnen, deltog. Studien bestod av tre lärarteam, som har en positiv inställning till inkluderande undervisning, från tre skolor i olika kommuner. I fallstudien studerade hon lärarnas uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete i strävan att inkludera eleverna i lektionsuppgifterna.

Att jobba inkluderande är en process som aldrig tar slut.

– Jag blev intresserad av att ta reda på hur de lärarna gjorde för att få det att fungera. Så jag gick vidare och studerade deras arbete i strävan efter att inkludera samtliga elever i lektionsarbetet.  

Resultatet av fallstudien visar att kunskapsförmedlingen uppfattas, av de deltagande lärarna, som en central inkluderande aspekt.

De grundlägger lektionsplaneringsarbetet genom att säkerställa alla elevers rätt till att vara delaktiga under läroprocessen. Det ska finnas ett utbyte i socialt och kunskapsmässigt lärande bland eleverna. Lärarna kombinerar sin ämneskompetens med en positiv uppfattning om inkludering i undervisningen. De provar olika strategier och differentierar lektionssituationerna och lektionsuppgifterna, vilka innehåller instruktioner av olika svårighetsgrader som ger varje elev en valmöjlighet. Endast läraren är medveten om nivåskillnaderna mellan aktiviteterna.

Fallstudien visade även att lärarna upplever ett dilemma i att tillgodose elevernas skilda förutsättningar i lärandet. Lärarna är i behov av bättre stödjande strukturer i det inkluderande uppdraget. Det handlar exempelvis om att ha tillgång till nödvändig tid för lektionsplaneringar och lektionsgenomförande, att ha tillgång till lämpligt undervisningsmaterial, att få kunskaper i specialpedagogik, att få möjlighet till samarbete med specialpedagog samt ha tid till att planera och/eller diskutera lektioner med kollegor.

– Att jobba inkluderande är en process som aldrig tar slut. Det handlar om att differentiera undervisningen som en bärande pedagogisk princip med intentionen att samtliga elever lär sig mera och når så långt som möjligt efter de egna förutsättningarna. Utmaningen för läraren är att planera och genomföra en lektion som behåller en gemenskap i lärandet samtidigt som varje enskild elev deltar i undervisningen på egna villkor, säger Elaine Kotte.

Hon fick även fram att lärare kan vara ensamma i det inkluderande arbetet. De ansåg att kollegialt stöd och att ta del av varandras beprövade erfarenheter var en viktig inspirationskälla till att undervisa utifrån ett elevinkluderande perspektiv.

– Det är också centralt för lärarna att få särskild tid med varje enskild elev för att kunna lära känna samtliga elevers förmågor och behov. Detta för att bättre kunna planera en lektion där samtliga elever deltar i meningsfulla uppgifter, säger hon.

Sugen på att veta mer? Här kan du läsa Elaine Kottes avhandling. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm