”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

De senaste siffrorna från Skolverket visar att lärarbristen bara kommer att förvärras framöver. Ingrid Pihl, ämneslärare i svenska, engelska och franska samt styrelseledamot i Lärarnas Riksförbund (LR), är inte förvånad, men manar till eftertanke i hur man hanterar krisen.

– Det är viktigt att försöka hitta nya vägar in i läraryrket, att få in akademiker eller nyanlända lärare i yrket snabbare. Men det måste göras men utan att sänka kraven. Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt. Eller som man ville i Malmö, få tillsvidareanställa personer utan lärarlegitimation. Det fick de ju backa på, som väl är. Annars finns ju inget incitament att utbilda sig alls, säger hon.

Enligt Fredrik Svensson på Universitetskanslersämbetet (UKÄ) måste diskussionen flyttas från antalet platser på lärarhögskolan och KPU:er till att handla om hur huvudmännen ska erbjuda en god skolgång till alla elever trots en ökande mängd obehöriga lärare.

– Ingenting pekar på att lärarbristen minskar, snarare ökar den. Det bör leda till en krismedvetenhet, att det inte räcker att få in fler på lärarutbildningen. Men jag tycker inte riktigt att den medvetenheten finns. Huvudmännen måste i hög grad fokusera på hur de ska hantera situationen, och det innebär att personer som inte är lärare måste in i skolan i större antal, säger han.

Men Ingrid Pihl menar att det långsiktiga arbetet med lärarutbildningen måste fortsätta. I Skolverkets prognos för lärarbristen ingår siffror från UKÄ som visar att lärarutbildningarna har en hög andel avhopp jämfört med andra högskoleutbildningar. I vissa fall hoppas så många som 36 procent av studenterna av utbildningen före examen.

– Vi måste se till att själva utbildningen är bra, så att avhoppen minskar. Och sedan behöver vi se till att de nyexaminerade som kommer ur till sin första arbetsplats tas om hand så de inte blir avskräckta och försvinner. För det är tufft, och för många slutar efter bara något år. Det är inte många yrken där man möter så många olika människor, ensam, och var och en ska utvecklas till sin fulla potential, även de som hellre skulle stanna hemma.

Redan idag måste behöriga lärare lägga tid på att assistera obehöriga till exempel vid betygssättning. Är du orolig för hur det ska det fungera när andelen obehöriga spås bli ännu större?

– Lösningen är att man kommer överens om hur det ska fungera så att villkoren blir lika för alla hos en arbetsgivare. De som bara tar på sig extra arbete utan att det finns ett stöttande system runt omkring, de mår ju jättedåligt. Man måste också se till att göra klart så tidigt som möjligt hur det ska fungera – vi har exempel på lärare som hamnar med högar av extraarbete sista veckorna på terminen. Sen måste vi kanske på sikt vara ännu mer drastiska: har man bara en behörig lärare i ett ämne, och det anställs tre obehöriga, då måste den behöriga ha ett ansvar för alla de spåren. Men det innebär också att den läraren måste ges tid till det och avlastas på andra sätt.

Ser du områden där lärarassistenter eller annan icke lärarpersonal skulle kunna dra ett större lass och därmed avlasta?

Där har våra medlemmar så vitt skilda uppfattningar. Vissa ser att de skulle ha stor hjälp av det, och andra inte alls. Men jag tror att det är väldigt mycket som kan lyftas bort från alla lärare. Men man måste kolla på hela organisationen på skolan.