sfi-aina_bigestans

Aina Bigestans är SFI-lärare och universitetslektor vid Stockholms universitet.

SFI-kritik

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Rapporten i korthet

Skolinspektionen granskade SFI-undervisningen i 15 kommuner och verksamheter av varierande storlek och med geografisk spridning. 
Kritiken i rapporten handlar främst om två saker:

  • Undervisningen behöver individanpassas
    Grupperna är väldigt heterogena och elevena har många skilda behov och utbildningsmål
  • Undervisningen behöver knyta an till vidare studier och arbetsliv
    Eleverna behöver undervisning som kan förenkla deras möjligheter till fortsatta studier eller yrkesliv.

Läs rapporten här.

En och samma lärare ska undervisa en grupp elever med extremt olika skolbakgrund och livserfarenheter, och bristen på behöriga lärare är stor. Skolinspektionens senaste rapport sätter fingret på en av konsekvenserna: Elevers språkutveckling försenas, och därmed deras inträde på arbetsmarknaden. De som upplever att undervisningen ligger på en för låg nivå tappar motivationen och väljer ibland att hoppa av sin utbildning. Samtidigt rapporterar SVT Nyheter att köerna för att ens få påbörja sin SFI-utbildning på flera håll i landet är så långa att den lagstadgade maximala väntetiden på tre månader överskrids.

Aina Bigestans är universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktning på språk och språkutveckling, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk på Stockholms universitet. Hon har dessutom en bakgrund som lärare i både Svenska som andraspråk (SVA) och SFI med start på 70-talet. Och hon menar att rapporten i princip speglar samma problem man har diskuterat sedan dess.

– Jag tycker att rapporten som sådan är bra. Men den är ju inte överraskande, den tar upp gamla och välkända problem. Det är en extremt heterogen elevgrupp, undervisningen ska anpassas till de olika elevernas förutsättningar, och det är problem med behörighet. Det har alltid påtalats och förutsättningarna har alltid varit problematiska. SFI är sällan högprioriterat, säger hon.

Det faktum att SFI-lärare på sina håll misslyckas med att skapa en undervisning som engagerar och utmanar alla elever på rätt sätt, och att det problemet har funnits i decennier, tror hon beror på en kombination av faktorer. Men hon menar att kortsiktig ekonomisk snålhet sannolikt är ett tungt vägande skäl.

– Det är alltid flera faktorer inblandade i komplexa problem. Men i grunden så tror jag inte att man ser SFI som en investering tillräckligt mycket. Många politiker pratar om hur viktigt det är att de som kommer hit ska lära sig svenska, men de pratar inte lika ofta om varför. Anledningen är ju att de ska kunna bidra till samhället, och alltså är deras språkundervisning en långsiktig investering i samhället. Men det ses mest som en kostnad, säger hon.

Den kortsiktiga snålheten kan ta sig olika uttryck, menar Aina Bigestans. Som exempel nämner hon Kalla fakta-skandalen med utbildningsföretaget Astar, som misskötte sitt SFI-uppdrag åt Stockholms stad.

–  Vi på Nationellt centrum uttalar oss inte om val av driftsform, om det är offentligt eller privat spelar ingen roll. Men upphandlingar måste göras med fokus på kvalitet. Jag misstänker att om man lägger det billigaste anbudet, så kanske lärarna också får en tyngre arbetsbörda. En dåligt skött upphandling är en dålig investering.

En annan faktor hon pekar ut som skadlig är att det endast krävs 30 högskolepoäng för att bli behörig i SFI, utöver lärarexamen. Enligt Aina Bigestans är det helt omöjligt att lära sig allt som krävs för att jobba med en heterogen SFI-klass på bara 30 poäng.

­– Om du har ett djup i dina ämneskunskaper är du också beredd på att andraspråksutveckling fungerar på sitt eget vis. Det räcker inte med 30 poäng för att tillgodogöra sig det här. Det är orimligt lågt med tanke på uppdragets komplexitet, och Skolinspektionens rapport visar på vilka utmaningar det innebär.

Ett par saker hon saknar i Skolinspektionens rapport är bristen på pedagogisk kompetens att undervisa vuxna, och en undersökning av hur mycket tid lärarna har till förberedelser och efterarbete.

– Man konstaterar i rapporten att vuxenpedagogisk utbildning saknas. Men det finns inga sådana formella krav. Det kanske borde utredas närmare. Sen tror jag tror inte att lärarna får den tiden de behöver, de har en ganska stor arbetsbörda. Det hade jag velat se i rapporten, det går ju att kolla.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm