Stressen minskade – då lades projektet ner

Inför läsåret 2016/2017 bestämde sig skolförvaltningen i Malmö för att på försök projektanställa lärarassistenter på ett par utvalda gymnasieskolor i stan, en på vardera skolan.

– På min skola blev alla arbetslag tillfrågade om vilka som ville vara med i försöket, men det var bara mitt som anmälde intresse. Tillsammans med skolledningen diskuterade vi vad vi trodde att vi behövde hjälp med, tog fram en kravprofil och intervjuade sökande, berättar Liselotte Gjörup som undervisar i engelska, religion och danska på Malmö latinskola.

Man kom bland annat fram till att lärarassistenten borde ha en akademisk utbildning, vara självgående och kunna jobba proaktivt.

– Den person vi till slut fastnade för arbetade som elevassistent i kommunen samtidigt som hon pluggade till slöjdlärare. Det var ett mycket lyckat val. 

– Till att börja med var vi osäkra på om det verkligen fanns tillräckligt många arbetsuppgifter som vi lärare utförde och som en lärarassistent skulle kunna ta över. Men det fanns det.

Vad gjorde hon?

– Hon hjälpte oss bland annat med kopiering, inköp, telefonsamtal, registrera resultaten från de nationella proven, vakta på prov, skriva protokoll vid våra planeringsmöten, fixa med inloggningsuppgifter till elevernas datorer, ringa till elever som var frånvarande utan att ha sjukanmält sig och att se till att lektionssalarna var i gott skick. Hon satt i vårt arbetsrum, vilket underlättade väldigt mycket, säger Liselotte Gjörup. 

– Efter hand växte intresset från de övriga lärarlagen att få hjälp av henne, vilket de också fick.

Projektet var från början enbart tänkt att pågå under en termin, men förlängdes till att omfatta hela läsåret.

– Under vårterminen var hon på praktik under några veckor. Då skrev vi upp på en lista vad hon kunde ha gjort om hon varit här. Den blev väldigt lång. Projektet var utan tvekan en stor framgång. Stressen bland lärarna minskade markant.

Det är en uppfattning som delas av Birgitta Moberg, biträdande rektor på Malmö latinskola.

– Jag kunde se hur axlarna sjönk på lärarna. Det var en mycket lyckad satsning. Tack vare lärarassistenten fick lärarna dessutom mer tid för pedagogiska diskussioner, reflektion och för planering av undervisningen. 

– Hade jag haft möjlighet, hade jag permanentat satsningen och dessutom involverat fler arbetslag.

Varför gjorde du inte det?

– Ekonomin. Vi har en budget att följa, och den är tajt.

Som en del i utvärderingen av projektet fick de inblandade lärarna frågan om de tyckte att vinsterna med att ha en lärarassistent var så stora att de skulle motivera ökad undervisningstid för deras egen del.

– Ska vi arbeta mer har poängen med en lärarassistent gått förlorad. Vår arbetsbelastning behöver minska, säger Liselotte Gjörup.

Edward Jensinger är chef för det gymnasieområde i Malmö som Malmö latinskola tillhör. Även han är nöjd med projektet.

– Lärarna upplevde en påtaglig belastningsminskning och kunde lägga mer energi på undervisningens kvalitet och planering, vilket var väldigt bra.

Varför fortsatte ni inte om det var en sådan succé?

– Vi har många skolor och lärararbetslag i Malmö. Att införa lärarassistenter enligt försökets modell skulle bli alldeles för dyrt om inte lärarna är villiga att gå upp i undervisningstid och det är de inte.

Vad händer nu?

– Vi behöver hitta andra vägar framåt. Lärarbristen gör att vi måste få in fler medarbetare i skolan som kan utföra de arbetsuppgifter som det inte krävs en lärarutbildning för. För att det ska vara möjligt krävs det någon form av omfördelning av skolans resurser.