gunnar_hyltegren

Läraren Gunnar Hyltegren hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygsättning.

Debatt

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt ”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Svensk skola kommer på sikt att få ett nytt och bättre kunskapsutvärderingssystem. Som ett led i detta arbete ger Skolverket ut nya allmänna råd med kommentarer i skriften ”Betyg och betygssättning”.

Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni. Dessa förbannade rutsystem, bland annat förekommande i många skolors digitala ”lärplattformar”, omyndigförklaras så det står härliga till. Lärare ska inte längre pricka av, lärare ska tolka.

För det första konstaterar Skolverket att kunskapskraven ”lösryckta ur sitt sammanhang” inte kan ”på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande” (s. 8). Den hermeneutiska tolkningsprincipen att saker måste ses i sin kontext för att kunna begripas, gäller alltså.  

För det andra slår Skolverket ner på matrisernas tendens att reducera kunskapskraven till meningslösa beståndsdelar. ”Enstaka meningar, delar av stycken eller hela stycken är inte ett kunskapskrav utan exempel på delar av ett kunskapskrav” (s. 34). Återigen segrar den hermeneutiska tolkningsprincipen. Att sätta betyg ”är alltså inte en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör” (s. 32).   

För det tredje lyfter Skolverket fram att kunskapskraven inte är ”mål för undervisningen utan medel för att sätta betyg” samt att de inte är ”avsedda som grund för planering eller genomförande av undervisningen” (s. 8). Det är till och med så att läraren ”vid betygssättningen fäster större vikt vid sådana kunskaper som betonas i syftet eller som kan kopplas till många punkter i det centrala innehållet” samt ”vid sådant som har fokuserats i undervisningen och där eleverna fått möjlighet att särskilt fördjupa sina kunskaper” (s. 34-35). Den mekaniskt avprickande lärarens tid är förbi. In på scenen träder en hermeneutiskt tolkande mästare. 

Vad innebär nu lärarens nya roll för skolans rektorer? Skolverket konstaterar att det är rektors ansvar ”att betyg sätts enligt författningarna och att eleverna ska informeras om grunderna för betygssättningen” (s. 10). I skollagen står att det är undervisande lärare som beslutar betyget. Rektor måste alltså se till att lärarna vet detta in i ryggmärgen.

Det är sant att läraren ska ”på begäran upplysa eleven, och i förekommande fall vårdnadshavaren, om skälen för ett betyg” (s. 29). Men det är rektor som måste säkerställa att alla lärare på skolan är medvetna om att detta inte innebär ”att läraren i detalj behöver redogöra för samtliga bedömningsunderlag och hur dessa har värderats vid betygssättningen” (ibid.).

Slutligen måste rektor kunna garantera att samtliga lärare på skolan begriper att de, som Skolverket ljuvligt skriver, ”inte i förväg förväntas ge ett definitivt svar på vilket betyg eleven kommer att få eller vad som krävs för ett högre betyg” (ibid.).

Gunnar Hyltegren, lärare och privatfilmare

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm