Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Sedan 2011 har lärare gjort Skolverket uppmärksamma på problematiken med kunskapskraven. Ingen annan del av läroplanen har på ett så påtagligt sätt påverkat undervisningen i felaktig riktning. Skolverket själva erkände redan 2015 problematiken i bilagan till en rapport.

Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, verkar dock inte ha läst bilagan där grundproblemen med kunskapskraven behandlas. Peter Fredriksson skriver på Dagens Nyheters debattsida att de som anser att faktakunskaper får för lite utrymme i skolan bottnar i okunskap om hur kursplaner och kunskapskraven hänger ihop.

Läroplanen behöver alltså skrivas om i första hand eftersom lärare, trots akademisk examen och fortbildning, missförstår innehållet. Det här är ett exempel på en utbredd misstro som råder mellan Skolverket och skrået sedan 1994. Den målstyrda skolan präglas av en ansvarsförskjutning från skolmyndigheter och hemmet till läraren. Det enskilt största problemet med kunskapskraven är just att de är ett resultat av marknadsskolan och det målstyrda systemet.

Peter Fredrikssons förslag tenderar att framstå som urvattnade och endast en reaktion mot den senaste tidens kritik snarare än att ta sin utgångspunkt i de djupa grundproblem som både Skolkommissionen och Skolverkets egna rapport påvisar, nämligen det faktum att kunskapskraven är ett försök att tillgodose alla intressenters önskemål. Eller som Skolverket själva uttryckte det i rapporten:

“Lärarna – som är längst ut i ledet och de som ska tillämpa kunskapskraven i sin dagliga verksamhet – är de som får leva med och hantera de ambivalenser som kunskapskraven inrymmer till följd av den spänningsfyllda konstruktionsprocessen”  

Endast generella värdeord skiljer de olika betygsstegen åt. Det finns ingen normering som visar vad de olika nivåerna innebär och förslagen som Peter Fredriksson lägger fram verkar inte heller ägna normering en tanke. Skolverket har pumpat ut kommentar- och stödmaterial genom åren och har tryckt hårt på begreppet kollegialt lärande.

Vi menar att det är dimridåer och en skakig grund att bygga nationell likvärdighet på. Mer regler och försöket att tydliggöra kunskapskraven kommer leda till oönskade effekter för lärares arbetsmiljö och elevernas lärande.

De enda rimliga förslagen idag är:

1. Ta bort kunskapskraven. Betyg sätts utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov.
2. Normera nivåer genom nationella prov. Viss avvikelse på gruppnivå tillåts.
3. Ta bort “icke godkänt” betyg.

Lärare skulle återigen kunna fokusera på undervisningen utifrån ämnets syfte och innehåll. Lärarens erfarenhet och ett tydligt bildningsideal spelar en viktig roll för att etablera betygsgränser i ämnen där nationella prov inte fungerar bra. Normering av nivåer kommer inte att lösa frågan om inflaterade betyg men det är ett viktigt steg mot en mer likvärdig bedömning. Det är i grunden viktigt då betyg fyller funktionen som urvalsinstrument.

Vi är väl medvetna om att Skolverket inte ensamma kan besluta om dessa förslag. Politiskt är det dock oroväckande tyst om den här problematiken trots att den är välkänd i samtliga partier. Orealistiska kunskapskrav är ett exempel på hur politiker ökar pressen på lärarna och det är eleverna som drar det kortaste strået. Misstro mot offentlig verksamhet är den röda tråden som präglar målstyrning och drabbar alla.

Nicklas Mörk, lärare, Lindesberg
Håkan Sjöberg, lärare, Göteborg
Mårten Sahlin, lärare, Visby